Hovings malmgård

Planen: 90 vård- och seniorboenden i nya hus på tre till fem våningar som omsluter malmgården från 1700-talet. Förslaget innefattar också butikslokaler och en förskola med två avdelningar. Malmgården ska även renoveras.

Synpunkter: I stora drag handlar de om att malmgården nästan helt skulle försvinna bakom de nya husen, att gårdens trädgård bebyggs och att den kulturhistoriska miljön skulle förstöras.

Stadsdelsnämnden är positiv till att bostäder för äldre tillförs, men hade gärna sett mindre påverkan på grönskan. Länsstyrelsen menar att de förslagna husen måste göras mindre och deras placering anpassas för att riksintressen för kulturmiljövården inte ska skadas.

Nuläge: Staden sammanställer de många yttranden­ som kom in under­ samrådet.

– Det starka motståndet är såklart något vi får ha med oss och se hur vi kan hantera till granskningen av detaljplanen, säger stadsplaneraren Felix Staffansson.

Granskning: Planerad till november 2024 och antagande i juni 2025.

Norra Högalid

Planen: Vid Stiftelsen Borgerskapets hus norr om Högalidsgatan vill stiftelsen bygga 247 senior­- och vårdbostäder. Samtidigt rivs Enkehusets äldreboende med 74 platser. Två nya hus ska byggas.

Synpunkter: Protesterna har varit kraftiga. Kritiken har rört att delar av de stora granitmurarna från tidigt 1900-tal skulle försvinna. Liknande murar finns i stan, men att de omsluter ett helt kvarter är unikt. Dessutom skulle grönytor tas i anspråk och området förtätas än mer.

Nuläge: Planen har godkänts av kommunfullmäktige men har överklagats till mark- och miljödomstolen.

– Förutsatt att kommunens beslut står sig informerar vi så småningom berörda parter om att detaljplanen fått laga kraft. I annat fall får vi bearbeta det som domstolen påpekar, säger Felix Staffansson.

Ett stenkast bort, utmed Högalidsgatan och Skinnarviksringen, finns planer på att bygga ett lamellhus med runt 20 lägenheter och en stadsvilla med tio bostäder. Förslaget var ute på samråd i slutet av 2021, men inget planavtal har skrivits under. Det betyder att staden inte arbetar aktivt med projektet.

Münchenbryggeriet

Planen: I och runt de gamla fabriksbyggnaderna, med anor från 1700-talet, planeras det för 1 700 kvadratmeter nya lokaler och 120 bostäder.

Norr om huvudbyggnaden, där det i dag är parkering och berg, planeras två hus som blir mellan två och sju våningar höga. Tanken är att det även kan bli paviljonger­ och en scen mot Riddarfjärden. Samtidigt ska området bli mer tillgängligt från och till Söder Mälarstrand.

– Vad gäller kulturmiljö har vi börjat hela projektet med en omfattande kulturmiljöanalys som är en viktig del av de avvägningar staden gör, säger stadsplaneraren Nynke de Jong.

Nuläge: Samråd väntas starta innan sommaren. Då blir analyserna tillgängliga.

Skönhetsrådets sekreterare Henrik Nerlund.

Stefan Källstigen

Stadens årsringar

När Stockholm växer och blir allt mer bebyggt riktas blickarna allt oftare mot mer känsliga miljöer.

– Det är lite symptomatiskt att de här områdena står inför förändringar. Det har byggts på de flesta platser i innerstan som är möjliga att bebygga. Då kvarstår lite knepiga miljöer där det testas olika förslag på utveckling, säger Henrik Nerlund, sekreterare i Skönhetsrådet.

Ofta blir det märkbart på Södermalm. Under 1800-talet­ lades här ut stora gatunät i räta linjer, men stadsdelens kuperade topografi lämnade hål i planen. De har då blivit platser där grönska och äldre bebyggelse i större utsträckning kunnat bestå.

Ibland får byggplanerna tummen upp – som i Rosen­lundsparken och Malongenparken. Ibland blåses planerna av, vilket hände i Tjurbergsparken och vid Lundagatan.

– I en storstad som Stockholm finns lager som visar den tid som varit. Det finns ett värde i att dagens stockholmare får en uppfattning om hur staden växt fram över tid, och med välbehövliga avbrott med äldre bebyggelse och parker i en tät stenstad.

Skönhetsrådet är enligt Henrik Nerlund inte emot all ny bebyggelse, utan är positiva­ till att staden utvecklas samtidigt som kulturvärden värnas.

Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd och ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Lieselotte van der Meijs

Ska anpassas

– Staden har utvecklats­ och förändrats otroligt mycket­ under åren. Innerstaden och Djurgården har med all rätt ett särskilt kulturhistoriskt skydd och det är en stor fråga för oss i varje ärende, säger stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S).

Han lyfter samtidigt att Plan- och bygglagen tydligt skriver att stadsbyggnadsnämnden har till uppgift att göra avvägningar mellan de intressen som finns.

Så historia och grönska kan ställas mot behov av bostäder, äldreboenden eller framkomlighet.

– Varje projekt är unikt, så det är svårt att säga något generellt om hur intressen vägs. Men naturligtvis ska varje projekt vara anpassat till området.

Tycker till

Att stark opinion och debatt brukar väckas när byggplaner i känsliga miljöer presenteras ser han som positivt.

– Ändringar i förslag kommer ofta av att många kloka synpunkter kommer in. För oss är samrådsprocessen jätte­viktig, först då kan vi politiker få en helhetsbild, när de som berörs och intresseorganisationer tycker till.

Jan Valeskog ser det heller inte som att byggen i regel förstör kulturmiljöer.

– Tvärsom kan de lyfta fram sådana platser och få dem att utnyttjas bättre. Som planerna för Münchenbryggeriet, de skapar mer rörelse där vilket även ökar tryggheten. Men det måste ske på ett ansvarsfullt sätt.