– Om det var en rymlig gård skulle det vara lättare att förstå, men det är så oerhört trångt här.

Peter von Plomgren slår upp fönstret mot innergården och pekar.

Där nere, på plätten framför det gamla brygghuset som idag tjänar som förråd och soprum, vill ägaren till grannfastigheten bygga ett nytt hus i fem våningar. Det nya gårdshuset, i gluggen mellan Humlegårdsmästaren 4 och 5, skulle bidra med 12 nya hyresrätter.

”Jag är inte negativ till att det byggs, men det här är ett dåligt projekt”, säger Peter von Plomgren.

Pekka Pääkkö

Minskat solljus och rymd är vanliga invändningar från de 27 parter som överklagat detaljplanen. Men strax före jul gick Mark- och miljödomstolen på stadens linje.

Några har överklagat till högsta instans. Peter von Plomgrens förening har dock valt att inte gå vidare.

– Vår styrelse har beslutat att inte lägga mer pengar på advokatkostnader.

Solen når ner

Bygg gärna, men inte här – det är lätt att raljera över grannar som protesterar mot byggen.

Men i fallet med de tre planerade gårdshusen på Östermalm är det långt mer än egenintressen som skulle skadas om de blir verklighet, menar Skönhetsrådet som har sagt nej till samtliga.

Henrik Nerlund, sekreterare i Skönhetsrådet.

Stefan Källstigen/Arkivbild

Henrik Nerlund, rådets sekreterare, syftar bland annat på reglerna i byggnadsstadgan från 1874 om att inte bebygga mer än två tredjedelar av en tomt, eller bygga högre än gatans bredd plus en och en halv meter.

– Dessa principer ger oss ett gaturum där solen når ner, och gårdar som går att använda. De gör staden till en mer social plats.

Kumlet 23. Kvarteret mellan Skeppargatan, Kommendörsgatan, Grevgatan och Linnégatan kan förtätas med ett nytt gårdshus (mitten) om inte domstolen säger nej.

Vardag arkitekter

På Kumlet 23 menar Henrik Nerlund att det gårdshus som fastighetsägaren vill bygga på sätt och vis redan finns – inbyggt i gathuset. Även detta resonemang har en historisk förklaring.

– På 1930-talet tyckte staden att det till och med var för mycket att bebygga 2/3 av tomternas yta. Man ville ha ljusare och luftigare gårdar och förhandlade med fastighetsägarna för att göra så kallade gårdssaneringar där äldre gårdshus revs. I gengäld fick fastighetsägaren utöka gathuset med volymen från det rivna gårdshuset.

Stärka Stockholm

Stockholms stad motiverar de tre förtätningsprojekten med att de ”stärker centrala Stockholm genom täta och attraktiva stadsdelar” och att bostadsförsörjningen är en kommunal angelägenhet.

Daniel Koch, som forskar om stadsbyggnad på KTH, säger att den pågående trenden med förtätningar är möjlig tack vare en kombination av politisk vilja och fastighetsekonomi.

– Stockholm har en väldigt hierarkisk struktur jämfört med många städer. Läget spelar stor roll för priset, och utanför innerstaden går det snabbt ner. Då blir det ekonomiskt rimligt att göra små tillbyggnader som inte hade varit lönsamma på andra håll.

Innergården på fastigheten Humlegårdsmästaren 4 kan förtätas, anser stadsbyggnadskontoret. Framför den lilla förrådsbyggnaden, som uppfördes som bryggstuga, vill fastighetsägaren bygga ett nytt hus i fem våningar.

Pekka Pääkkö

Att säga att förtätningar generellt är positivt är lite förenklat, menar han.

– Idag bygger man mestadels bostäder och flyttar verksamheter ut från innerstaden. Det gör livet lättare för vissa, men svårare för andra, och det blir längre avstånd mellan de som producerar och de som konsumerar. En hållbar stad måste ha en balans där man tar hand om hela människors liv, inte bara delar av det.

”Alla bäckar små”

Maria Sahlstrand, enhetschef för stadsbyggnadskontorets planavdelning Norrmalm Östermalm, menar att det behövs fler bostäder i innerstaden just för att bevara balansen.

– Det byggs fortfarande mycket kontor, och vi har ett uppdrag från politiken att även pröva bostäder för att skapa en blandad trygg stad. Även om det handlar om projekt med ett fåtal bostäder är alla bäckar små positiva för stadslivet.

Att det påverkar grannarna är något man får vara beredd på, menar hon.

– Det finns hårda krav på bostäder idag, att man uppfyller krav på dagsljus, insyn och annat. Det säkerställer att både de nya och befintliga bostäderna blir bra. Det är inte bara i ytterstaden vi förtätar.

Hur ser du på 2/3-principen som Skönhetsrådet förespråkar?

– Vi följer den inte längre, men vi ska naturligtvis ha kvar en del av gårdarna. Vi har ett komplext arbete där vi behöver balansera många olika avväganden. Skönhetsrådet har en annan roll och är rådgivande.