Bohuslän

Det japanska jätteostronet började etablera sig på Västkusten för femton år sedan. Arten har till skillnad från vanliga ostron sylvassa skal.

Förra sommaren rapporterade Mitt i Göteborg om Torslandabon Marcus som fick åka in till akuten efter att han fick närkontakt med den invasiva arten.

Läs mer: Idylliska doppet slutade i ett blodbad

I år kan det bli din tur – om du har otur. För enligt forskare från Göteborgs Universitet har stillahavsostronet, som det också kallas, tagit över i Bohuslän. 

Den invasiva arten utgör två tredjedelar av alla mussel- och ostronarters biomassa, visar studier. 

– Även om vår undersökning gjordes i norra Bohuslän är det troligt att det ser likadant ut längs hela Bohuskusten, säger Youk Greeve, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande. 

Eftersom det europeiska ostronen vanligen lever på större djup, mellan 1 och 30 meter, är det inte säkert att stillahavsostronet konkurrerar ut den inhemska släktingen.  

Blåmusslan som ofta växer vilt i grunda vikar kan få det värre. 

– Vi behöver mer forskning för att kunna uttala oss hur stillahavsostronet påverkar förekomsten av blåmusslor, säger Youk Greeve. 

Youk Greeve, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet.

Maureen Sikkema

Vårt fel 

Spridningen av stillahavsostronet har människan skuld till, menar forskarna. Bakgrunden är att när de europeiska ostronen nere på kontinenten slogs ut av parasiter på 1960-talet valde ostronodlare att plantera in stillahavsostron som är mer resistenta mot parasiter.

Forskarna tror att de första exemplaren av den invasiva arten blåste över Kattegatt/Skagerak från danska odlingar som larver under hösten 2006. 

I svenska vatten har de europeiska ostronen klarat sig från parasitsjukdomar. Dessutom menar många att smaken skiljer sig åt och att det europeiska ostronet är godare. 

– Självklart vill vi skydda det inhemska ostronet vid Västkusten, men det går inte att utrota stillahavsostronet, det är livskraftigt och här för att stanna, säger Youk Greeve.