Under onsdagen släppte Brottsförebyggande Rådet, Brå, en studie där de jämfört dödskjutningar i Sverige med 22 andra europeiska länder under åren 2000-2019.
Det är långt ifrån någon munter läsning ur svenskt perspektiv. I början av 2000-talet låg Sverige långt ner på den europeiska listan över länder med dödsskjutningar.
Men nu visar Brå:s rapport att Sverige är på andra plats. Bara Kroatien har högre nivåer av dödligt skjutvapenvåld. Och värre blir det.
– Det är också så att vi studerat några länder för 2018, där ligger Sverige högst, vi har gått om Kroatien. Den ökningen som Sverige visar upp går inte att observera i något annat land, säger Klara Hradilova Selin från Brå.
Inget svar på varför
Varför har vi då denna utveckling i Sverige? Enligt Brå är det en fråga som inte har något enkelt svar. Ofta handlar dödligt skjutvåld om konflikter relaterat till illegala drogmarknader och kriminella grupperingar. Men det är problem som inte bara finns i Sverige utan hela Europa, så det kan inte vara enda anledningen.
Däremot finns det studier som visar på att det kan skapas en slags ”inflation att ta till vapen”.
– Det kan handla om en ”social smitta”. En skjutning utlöser ofta en ny skjutning i närtid. Det blir lättare att använda vapen både för att försvara sig och för att vara ”offensiv”, säger Klara Hradilova Selin.
Kriminella skjuter kriminella
Enligt studien har 8 av 10 dödsskjutningar ägt rum i kriminell miljö i utsatta områden i Sverige. Det är främst män i åldern 20–29 år som utsätts för det dödliga våldet. Att kvinnor skjuts ihjäl är ovanligt.
Håkan Jarborg Eriksson, chef för polisens utvecklingscentrum i region Syd, säger sig inte vara förvånad.
– Tyvärr bekräftar det vi tidigare misstänkt och trott. Ökningen i Sverige är unik, och det finns inga entydiga förklaringar, säger han.
Enligt honom är det också svårt att utreda dessa brott, då skjutningarna sker inom de kriminella miljöerna. Få vill vittna, målsägande vill inte medverka och polisen måste lägga stora resurser på att nå framgång i sina utredningar.
Oviss framtid
Om det går att vända den negativa trenden finns det heller inget enkelt svar på. Att Sverige har haft den här ökningen kan bero på hyfsat slumpartade effekter.
– Det kan hända att det lika slumpartat börjar klinga av. Vi får hoppas på en avmattningseffekt. Att man agerar hårt mot den här typen av brott måste leda till en vändning, avslutar Klara Hradilova Selin
