Alla städer, orter eller stadsdelar har sin historia. Så även den nya stadsdelen i Sigtuna – Stadsängarna. Vad finns det då för gamla startpunkter eller minnesmärken värda att nämna? Mitt i Sigtuna tog hjälp av författarna till den nyutgivna skriften ”Från Musamyr till Sigtuna stadsängar” av Ragnar Fornö och Bo Jansson som Sigtuna hembygdsförening tryckt och säljer.

– Eftersom området har en spretig historia med olika ägare har det varit rätt svårforskat och tidsödande. Vi besökte Stockholms stadsarkiv cirka 50 gånger. Det mesta i skriften är inte tidigare känt, på så sätt att området aldrig förut fått en samlad historia, säger Ragnar Fornö som är SO-lärare och forskare.

Ragnar Fornö och Bo Jansson hoppas att området hålls efter och inte tillåts växa igen helt.

Stefan Källstigen

Ett av landmärkena är ett över 200 år gammalt äppelträd som står mitt i Stadsängarna. Detta äppelträd blommar än i dag och äpplen växer på trädet som kom att ge Stadsängarna sin symbol – äpplet. Till saken hör att äpplena på trädet är en alldeles egen sort, Sigtuna sur. Som namnet antyder är det en väldigt sur och kärv sort.

Där Stadsängarna i dag ligger var det odlingar förr. Det var en så kallad stadsjord och var tilldelad stadens borgare. Marken lydde under Ragvaldsbo gård och Venngarns gods. Stadsängarna låg på gränsen mellan Venngarn och Sigtuna och fastställdes 1666.

Gatorna i stadsdelen har fått namn efter personer som verkat här. Bland annat Lehmans gata och Ljungbergs gata.

– Familjen Ljungberg var de sista som brukade Ragvaldsbo gård, de ingår i min släkt, säger Bo Jansson.

Bo Jansson vid Ljungbergs gata. Hans egen släkt som var den sista att bruka Ragvaldsbo gård.

Stefan Källstigen

En lämning som syns än i dag är det som kallas Gretas hål och var ett torp med tillhörande fähus och brunn. Den ligger precis vid Sigtuna Bike Arena och We padelhall.

– Det ligger precis där den gamla vägen upp mot Venngarn förr gick. Kan man läsa naturen ser man att det går ett dike på vardera sida som avslöjar var vägen gick, säger Bo Jansson.

Marken där det gamla torpet ligger har skötts av hembygdsföreningen i många år för att det inte ska växa igen.

– Vi vill inte göra det längre och det är kommunen som ska sköta det här egentligen, säger Bo Jansson.

Ragnar Fornö och Bo Jansson vid Gretas hål. Ett torp där bara resterna finns kvar.

Stefan Källstigen

Marken kring Stadsängarna köptes upp 2008 av NCC och senare Bonava för att det skulle byggas bostäder här. Det första arbetsnamnet var Sigtuna norra stad men 2014 tog namnet Sigtuna stadsängar fram. Ett namn som mer skulle återspegla vad det tidigare var för mark här.

Nu har Ragnar Fornö och Bo Janssons bok släppts. Den berättar utförligt om historier kring både gårdar och människor som levde här.

– Det har varit ett långt projekt som nu är i hamn. Det intressanta i allt detta är att det är ett område som hade stor betydelse för många. Något som inte alla vet i dag, säger Ragnar Fornö.

Sigtuna stadsängar som det ser ut i dag.

Stefan Källstigen