Det är en höstdag i lummiga Atlantisområdet uppe på Vällingbyhöjden.
Området stod klart 1955 och blev tillsammans med bostadsrättsföreningen Ateljén intill några av de då 30-åriga arkitekterna Jon Höjers och Sture Ljungqvists första uppdrag, efter att de vunnit en arkitekttävling.
– Atlantis var en viktig del i framgången för Vällingbys ABC-stad, säger arkitekten Johanna Tuulse, som träffar oss i Atlantis tillsammans med sin kollega Lisa Lindström.
De arbetar på Origo arkitekter – det nuvarande namnet på Höjer och Ljungqvist arkitektkontor. Första helgen i oktober visade de området på arkitekturfestivalen Open House Stockholm, som bjuder allmänheten på guidade visningar. I Atlantis var turen fullbokad.
– Det märks att folk vill veta mer om radhusen, säger Lisa Lindström.
Tjenis med grannen
Radhus i sutteräng sticker knappast ut i stadsbilden i dag – annat var det när Atlantis stod klart. Tekniken och nya byggnadssätt gjorde det möjligt att inte bara bygga på plana ytor.
– Plötsligt kunde man bygga längs de här kullarna och anpassa sutteränghusen till miljön. Utan att det blev orimligt dyrt, säger Johanna Tuulse.
– Det skulle inte vara några plank eller höga häckar. Det var social arkitektur. Du skulle ha kontakt med grannarna. Höjer och Ljungqvist ville skapa förutsättningar för samvaro och kontaktytor och främja möjligheten för de boende att påverka området, berättar Lisa Lindström.
Till skillnad mot dagens krympande p-tal när det byggs nytt, skulle alla radhus i Atlantis ha en egen parkering. I Origos arkiv finns en röd tuschpenna och gamla skisser om bilar och backradie i området.
– Skisserna skulle kunna ha varit gjorda i veckan. Det är som att inget förändrats sedan 1955, säger Lisa Lindström.
Fick bygga ut
Olof Palme med familj bodde i två radhus på Vällingbyhöjden. Först på Tornedalsgatan i Ateljén, från 1956 till 1968. Därefter flyttade familjen till Lövångersgatan i Atlantis. Olof och Lisbeth Palme bodde här med sina tre söner fram till 1983, då flyttlasset gick till en lägenhet i Gamla stan.
Hela Atlantisområdet är grönklassat av Stadsmuseet. Det betyder att de 29 radhusen över fem längor, med ett gemensamt grönområde, bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden.
– Olof Palme var den enda som fick bygga ut sitt radhus. Säpo begärde det om han skulle kunna bo här, säger Lisa Lindström.
Namnet Atlantis då? Jo, det kom till av en tillfällighet.
– Fastigheten heter egentligen Accepten och när arkitekterna skulle fylla i tävlingsnamnet hade de, enligt vad som sägs, glömt kvartersnamnet och drog bara till med något på "a", säger Johanna Tuulse.