För fem år sedan tecknade Lidingö stad ett avtal för bygget av nya Lilla Lidingöbron. Staten skulle gå in med 50 procent av kostnaderna för bron - 343,5 miljoner. Lidingö skulle stå för resten och även se till att 882 bostäder skulle byggas.

Nu susar cyklister fram på den nya bron och i sommar flyttar även Lidingöbanans tåg över. Men förhandlingarna mellan Trafikverket och staden är inte klara. 

Den senaste och tredje omförhandlingen kostade staden 16,8 miljoner kronor, vilket Fastighetsnytt var först med att rapportera. Lidingö stad har inte kunnat infria löftet om 882 bostäder utan menar att 292 är genomförbart – inga av dessa har dock byggts än.

– Det ursprungliga avtalet tecknades för två mandatperioder sedan och verkligheten har förändrats, säger kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M).

Cykel och kollektivtrafik

– Avtalet handlar även om att skapa en hållbar stadsmiljö vilket bland annat innefattar cykel och kollektivtrafik.

Brons relativt breda cykelbana är en av de satsningar staden har erbjudit i stället.

– Vi har också sett att en del av de privata byggaktörerna inte velat gå vidare och vi är beroende av privata aktörer.

Som exempel lyfter Daniel Källenfors ett projekt i Larsberg, där John Mattson velat riva ett garage och bygga bostäder. Där inväntar staden ett förslag från John Mattsson. 

– Vi har gjort ett omtag och kommunen har återkommit med ett förslag som vi nu analyserar. Bådas ambition är att bygga bostäder på platsen, säger Per Nilsson, vd vid John Mattsson. 

Än saknas en detaljplan för de 150 bostäder man planerat för i Larsberg. Och av de 300 bostäder man ursprungligen lovat att bygga i Lidingö centrum återstår ett löfte om minst en tredjedel – för vilka någon detaljplan i dag inte finns. Där väntar man bland annat på ett förslag från Grosvenor.

Kan det bli mer pengar som staden får skjuta till?

– Det beror på antal bostäder, cykelbanor och annat. Utmaningen med stadsmiljöavtalet är att ingen vet hur saker egentligen värderas. Vi saknar transparens i hur besluten går till.

Enligt oppositionsrådet Daniel Larson (S) hade pengarna man nu investerat i bron i stället kunnat användas till mycket annat.

– Det behövs trygghetsboenden för äldre, investeringar i idrottshallar och gruppbostäder och servicebostäder. Det finns säkert Lidingöbor som röstat på LP och M för att de gillar deras minst sagt återhållsamma byggpolitik men det finns också Lidingöbor som efterfrågar bostäder. Bostäder är dessutom en förutsättning för att få utbyggt kollektivtrafik.

– Man är noga med vem man bygger för och vem man inte bygger för, och det får kosta vad det kosta vill. 

I Högsätra planerade man för 500 bostäder i det ursprungliga avtalet. Men när staden i stället ville bygga 223 exklusiva bostadsrätter och radhus strök Trafikverket bostäderna ur avtalet.

Men trots att staden alltså gått från löften om 882 bostäder till 292 ska staten betala 46,55 procent av kostnaden. 

– Många av byggprojekten kostar också att genomföra så vi hade inte rakt av kunnat använda pengarna till annat, säger Daniel Källenfors.

Men bostäderna hade inneburit markintäkter?

– De flesta av de planerade är på privat mark så jag tror inte att det påverkar kommunens intäkter.