Botkyrka/Salem
I foaljen till Tumbascenens biosalong sitter två par och fikar i väntan på att få ta plats i den stora salongen som rymmer över 300 personer. Det är dags för eftermiddagens filmvisning.
Just det här med att fika i kombination med en biovisning är något som Tumbascenen och Tumba folkets hus håller hårt i. Det är nämligen på eftermiddagarna de har sin största publik.
– Det är många äldre som uppskattar konceptet. Jag upplever att det finns ett uppdämt behov av att träffas igen och det kan man göra med cafébion. Däremot har publiken inte hittat tillbaka i samma utsträckning när det gäller våra kvälls- och helgvisningar, säger Peter Edsbrand, verksamhetschef för Byggnadsföreningen Heijmdal i Tumba, som förvaltar Tumbascenen.
Peter Edsbrand är chef på Tumbascenen som också driver bion i Tumba.
Albin Tingstedt
Tumbascenens bio har svårare att fånga de yngre biotittarna. Peter Edsbrand upplever att den yngre publiken snarare tenderar att röra sig mot de större kedjorna och in mot stan för sin bioupplevelse – eller stannar hemma i tv-sofforna.
– Helhetsupplevelsen som man kan få på Heron city kan vi inte jämföra oss med. Samtidigt är behovet av att se film på bio inte lika stort längre som det var för 10–15 år sedan – de går ju oftast att se hemma i sofforna till en billigare peng, säger han.
Ändrade vanor
I grannkommunen Salem går det att få en bioupplevelse på Murgrönan. Här visas mest seniorbio och barnfilmer under lov och ledigheter.
Här ser Annika Holmertz, tf kulturchef i Salem, att få tillbaka publiken efter pandemin går långsammare än jämfört med andra kultur- och idrottsaktiviteter. Inte minst bland de äldre.
– Antagligen har folk ändrat sina vanor under pandemin som fortfarande håller i sig, säger hon.
Vad ska ni göra för att få tillbaka publiken?
– Jag tror vi måste mixa med flera olika grejer: nya arrangemang, gamla arrangemang i ny tappning och köra på som vanligt. Men också bli bättre på att marknadsföra oss. Vi vill ju kunna erbjuda ett bra utbud på hemmaplan som folk besöker.
Andra kulturevenemang i Botkyrka/Salem under våren
Det är inte bara biofåtöljerna som erbjuder möjlighet till kultur under våren. Kika in de här exemplen.
Den populära barnboken Petter och hans fyra getter kommer till liv i Salem.
Mostphotos
Populär barnbok blir teater för de små i Salem
Einar Norelius gamla barnberättelse från 1951 om en man, hans fyra färgglada getter och en troll har anpassats för Lilla Murgrönans scen när dockteatern Teater Tummeliten ger Petter, Gul, Röd, Vit, Blå och Ludenben liv med sina dockor.
Föreställningen passar barn från 3 år och visas lördagen den 1 april klockan 11.
Barnen får följa Petter när han vallar sina getter och träffar på trollet Ludenben, som bor i en sten.
Teater Tummeliten drivs sedan 1986 av dramapedagogen Agneta Malmén Danielsson och spelar föreställningar på bibliotek, förskolor och i samlingssalar, främst i Stockholms län.
Agija Mikelsone
Se nyinköpt konst på Botkyrka konsthall
"Matters of the heart – en resa i konstsamlingen” är namnet på det senaste konsttillskottet på Botkyrka konsthall och visar verk ur kommunens konstsamling mellan olika tidsperioder och konstnärliga uttryck. Det är en utställning som berättar om hur konsten kan växa med och ur en plats – Botkyrka. Bland det stora antalet konstverk som visas finns även nyinköpta av nio Botkyrkabaserade konstnärer. Utställningen visas till och med den 27 maj.
Konsthallen har också flera aktiviteter för barn och unga. På torsdagar förvandlas verkstaden till en skapandeplats för unga 16–25 år där de får möjlighet att testa nya tekniker. På tisdagar och fredagar är det konstpyssel för barn i alla åldrar vid konsthallens och bibliotekets entré.
Paula Urbano
Om att fly och hitta hem bland sorg och glädje
Anna Grinzweig Jacobsson var en av de 200 polsk-judiska flyktingarna som placerades på Marstrand för att lära sig svenska under en kall vinter 1969 efter att ha blivit fördrivna från sitt hemland. Då var hon sex år gammal. Nu, 50 år senare, har hon närmat sig sin historia genom att söka upp de andra och låta dem berätta. Resultatet är "Flykten till Marstrand".
I utställningen möter du flyktingarnas egna röster om uppväxten i Polen, den antisemitiska kampanjen, hur det var att hamna på Marstrand och hur livet i Sverige blev. Fotografier, texter och röstinspelningar skapar en levande berättelse om traumatiska och okända händelser med stark koppling till aktuella frågor – antisemitism, flykt, minne, språk, exil och identitet.
Utställningen visas nu på Mångkulturellt centrum i Fittja fram till den 12 maj.
Fittjaskolans förberdelseklasser
I centrets mindre utställningslokal invigdes i fredags en utställning av Fittjaskolans förberedelseklasser. "Vi förbereder oss..." heter den och har låtit eleverna fantisera, skapa och uttrycka sig på ett fritt sätt bortom ord och grammatik.
Enigt utställningsansvariga Saadia Hussain på MKC är utställningen en samling konstnärliga uttryck och berättelser om frihet, identitet och att få hitta hem.
"Våra nyanlända elever har ofta med sig flera språk och erfarenheter från olika länder, oftast från länder i helt andra kontinenter. De bär på vackra minnen, hemska upplevelser, erfarenheter av glädje och samhörighet och erfarenheter av sorg och ensamhet. Vår skola är deras viktigaste plats när de kommer nya till vårt land och vår kommun, och de är så viktiga för oss", skriver Camilla Bejmo Samuelsson, Fittjaskolans rektor, om sina elever.