Trots att Tyresö kommun gjorde ett positivt resultat på 122 miljoner kronor förra året ökade låneskulden med 80 miljoner. Den totala låneskulden ligger nu på 1350 miljoner kronor för kommunen och 3140 miljoner för hela den kommunala koncernen, där bland annat bolaget Tyresö Bostäder ingår.

Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, går ökningen i takt med resten av kommunerna i Sverige.

– Pengarna lånas för att kunna göra investeringar.

”Sticker inte ut”

De senaste åren har kommunernas låneskulder ökat kraftigt.

– Vi har haft en snabb befolkningsökning, då behöver man bygga många nya skolor och förskolor. Vi har också haft en viss urbanisering och dessutom kan det bero på eftersatt underhåll där man behöver komma ikapp. Tyresö sticker inte ut.

När en stor investering görs, som exempelvis bygget av en ny skola, så fördelas kostnaderna över de år som investeringen ska gälla. Annars hade kommunen gjort stora underskott under de år som den byggdes för att sedan gå plus. Kommunerna lånar oftast pengar till investeringarna.

Känsligt för ökade räntor

– Ett år kan resultatet vara plus samtidigt som stora investeringar har gjorts, vilket kommunerna behöver låna pengar till, säger Annika Wallenskog.

För att kunna genomföra investeringar måste kommunen lägga en budget som går med plus. Om ekonomin bara precis går ihop, och kommunen redovisar överskott, så räcker det inte för att betala de investeringskostnader som är fördelade på ett antal år. Utöver det tillkommer räntekostnader.

Risken med att ha stora låneskulder är att känsligheten för ökade räntekostnader blir större, precis som för privatpersoner. Men enligt Annika Wallenskog så har Tyresö ungefär lika stora låneskulder som andra kommuner av samma storlek.

– De ligger inte i toppen i alla fall. De mindre kommunerna har det riktigt jobbigt nu.