Resultaten visar att 77,4 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i år har behörighet till gymnasiet. Det är en liten ökning från förra årets resultat, då andelen behöriga landande på 76,9. 

Årets sjätteklassare går däremot på sommarlov med något lägre betyg än eleverna som gick ut sexan i fjol. Bara 63,8 procent har godkänt i alla ämnen jämfört med 66,2 procent år 2023.

Grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) väljer att först kommentera ”det positiva”.

– Trots regeringens nedskärningar och att skolan har haft betydande ekonomiska svårigheter har vi ändå lyckats höja meritvärdena en aning hos våra niondeklassare. Rektorer och lärare har gjort ett hästjobb, en bedrift verkligen, i den här tuffa tiden.

Hon tror bland annat att satsningen på fler behöriga lärare i klassrummen under året är en bidragande faktor till den glädjande men ringa ökningen.

Däremot är Viktoria Tryggvadottir Rolka bekymrad för Göteborgs blivande sjundeklassare.

– Det som är djupt oroande och som jag får ont i magen över är hur det ser ut i årskurs 6. Det positiva i det hela är att vi nu har tre år på oss att jobba järnet för den åldersgruppen.

Trolig pandemieffekt

Det är för tidigt att fastställa men de sjuknade resultaten kan vara en pandemieffekt.

– De här eleverna gick i lågstadiet under perioden som präglades av hög skolfrånvaro bland både personal och elever. Det kan ha påverkat de första åren som är så viktiga för de grundläggande kunskaperna läsa, räkna och skriva.

Resultat. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.

Göteborgs Stad

Många elever går ut med ofullständiga betyg, hur ska ni få fler att lyckas?

– Det behövs tidiga insatser och särskilt stöd för elever som behöver det. Det arbetar vi med nu att få till på ett rättvist sätt. Vi behöver fortsätta med behöriga lärare, låta dem fokusera på sitt uppdrag och inte massa kringarbete, vilket kräver fungerande elevhälsa och skolsociala team, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Det handlar även om ekonomiska förutsättningar.

– När alla kostnader i samhället skenar som mat, mark och hyror påverkar det skolan. Vi har högst skolpeng landet men det räcker inte. Vi behöver det krisstöd från regeringen som vi har skrikit om hela den här mandatperioden.

Summa summarum:

– Jag är verkligen inte nöjd. Vi kan inte slå oss för bröstet utan det är fortsatt uppkavlade ärmar tills varenda unge klarar sig igenom skolan. Men jag känner för första gången på länge att det går och vi lyckas på många skolor. Känslan är både hopp och förtvivlan.