Simkunnigheten är generellt lägre i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Det vill Stockholms stad försöka ändra på, och för att ge fler möjligheten att lära sig simma har rödgröna styret fattat ett beslut om sänkt avgift för den kommunala simskolan vid sex specifika simhallar: Husby, Tensta, Vällingby, Farsta, Högdalen och Skärholmen.

– Vi sänker avgiften med 300 kronor. Att simma är den viktigaste livförsäkringen man kan ha, och det är i just dessa simhallar vi når den här målgruppen. Barnfamiljer har det tufft just nu, och man ska inte behöva prioritera bort något så viktigt som simskolan, säger Maria-Elsa Salvo (S), idrottsnämndens ordförande.

Maria-Elsa Salvo (S) ordförande idrottsnämnden.

Björn Dalin, pressbild.

"Förvånande och oroande"

Men beslutet möts av kritik från simföreningarna.

Redan innan avgiftssänkningen klubbades skickade Stockholms Simförbund en skrivelse till styret, där de skrev att de var förvånade och oroade över förslaget.

De anser att man genom att sänka avgiften på den kommunala simskolan riskerar att konkurrera ut ideella simföreningar, framför allt de som är aktiva i utsatta områden.

"Detta oroar oss, även om vi förstår intentionen med satsningen. Bara bassänghyran ligger avsevärt högre för föreningarna", skrev de bland annat.

– Vi tycker givetvis att det är bra att man satsar på simkunnigheten, men det här beslutet är förödande för våra verksamheter och kommer få extremt allvarliga konsekvenser, säger Jonatan Wik, sportchef i Spårvägens simförening, som har en stor del av sin verksamhet Vällingby och Järva, till Mitt i.

Stadens simskolor är mer av en temporär verksamhet, menar han, medan föreningarnas simskola däremot är inkörsporten till långsiktigt föreningsengagemang för barn och unga.

– Varje år börjar tusentals barn och unga i våra verksamheter, och slussas på så vis in i föreningslivet och fortsätter upp i högre åldrar, vilket ju är så viktigt för välmåendet, kanske speciellt i områden där ohälsotalen generellt är högre, som i Järva, säger han.

Jonatan Wik, sportchef i Spårvägens simförening.

Alexandra Alkas Alias

Varnar för färre simkunniga

Simföreningarna är beroende av intäkter från simskolorna för att kunna existera, och risken med att sänka avgiften är att de ska behöva dra ner på sin verksamhet, enligt Jonatan Wik.

Han säger även att det är skillnad i kvalitet på undervisningen.

– När vi tittar på statistik ser vi att simföreningarna i Stockholm ligger väldigt långt före staden vad gäller pedagogik och hur många barn som faktiskt lär sig simma, vilket i slutändan ju är det viktigaste.

Varför kan ni inte möta avgiften?

– Vi har noll marginaler. Förlorar vi inkomster kommer vi ha sämre förutsättningar att bedriva vår verksamhet och behöva göra oss av med kunnig och engagerad personal och behöva dra ner på verksamheten på många olika plan. Vi hade gärna sett att man kom med en lösning där vi kunde söka bidrag för att också kunna sänka våra avgifter, säger Jonatan Wik.

Maria-Elsa Salvo är av en annan åsikt.

– Jag förstår och lyssnar på vad föreningslivet säger, men det är fullt i alla våra simföreningar i dag, och alla platser kommer fyllas oavsett, det är jag säker på. Vi ser inte det här som en konkurrerande verksamhet, säger hon.