Parallellt med att nya Slussen byggs har det gamla Stockholm grävts fram.
Läget mellan Mälaren och Saltsjön har gjort att det länge funnits människor här. Fynden kan visa på en berättelse om hur vår huvudstad växte fram – från 1200-tal till i dag.
Arkeologerna Jan Kockum och Mikael Bertheau vid hyllor som innehåller några av de hundratusentals fynd som gjorts vid Slussen.
Malin Lövkvist
Hundratals år av stadsliv
Sedan 2013 har tio större utgrävningar ägt rum, från Kornhamnstorg och Skeppsbron i norr till Katarinavägen i söder.
– Slussen har sedan 1600-talet bytts ut ungefär var hundrade år. När den gjorde det senast på 1930-talet hade arkeologerna inte möjlighet att göra lika omfattande undersökningar som i dag. Då noterades främst monumentala lämningar, som försvarstorn. Det vi har hittat nu är det som knyter samman de större fynden. Det dagliga livet, säger Jan Kockum, projektledare vid Arkeologikonsult.
Utgrävningar av Södermalmstorg.
Arkeologikonsult
Ölstuga och hopp om vikingar
När Mitt i tittade förbi utgrävningen av Södermalmstorg förra vintern hade grunderna till ölstugan Klotet och den av Bellman besjungna restaurangen Pelikan sett dagens ljus för första gången sedan 1930-talet.
Arkeologerna hade då grävt sig ner fyra av totalt 14 meter. En av förhoppningarna var att längst ner stöta på rester från den sparsamt representerade vikingatiden. Eftersom man tidigare grävt ut området precis intill visste man ungefär vad som var att vänta här.
Jan Kockum och Mikael Bertheau är båda arkeologer och projektledare vid Arkeologikonsult som jobbat med utgrävningarna av Slussen.
Malin Lövkvist
Grävde bort det äldre
Det var den sista stora utgrävningen och i höstas var den klar. Då kunde det konstateras att just de två huslämningarna var anledningen till att platsen var relativt fyndfattig.
– När vi var i botten av deras källare var vi nere i medeltiden. Så när man byggde husen på 1700-talet grävde man bort många äldre lämningar, säger Jan Kockum.
Utgrävningarna har pågått i ur och skur. Rektangeln i förgrunden är en källare som uppfördes på 1280-talet.
Arkeologikonsult
Knivar och mejslar
Med det sagt fanns ändå saker att hitta – som trägolv och gatubeläggningar från 1400-talet, en sten på 15,5 ton som man på 1300-talet inte lyckades få bort och som därför var en del av områdets första gatunät, samt en källare uppförd på 1280-talet.
I den hittades en rad verktyg, likt knivar och mejslar, som tycks ha blivit kvarlämnade efter en brand.
Tillsammans ger fynden en liten inblick i livet för tidiga stockholmare och hur staden såg ut när den växte fram.
Utifrån har kammarna ser ut kan man uppskatta tiden de är i från. De här benkammarna är från någonstans mellan 1250 och 1350.
Malin Lövkvist
1000 år gamla fynd
Och långt under marken väntade vikingatiden i form av störhål, keramik och keramikpärlor. Än är de inte närmare daterade, men liknande fynd som hittats intill var från 1020-talet.
– Då låg det här intill stranden. Man kan tänka att de tillhörde tillfälliga läger, kanske för fiske, säger Jan Kockum.
De enskilda stenarna i vallgraven vägde runt 1,5 ton.
Arkeologikonsult
Gustav Vasas vallgrav
För Jan Kockum är det mest intressanta i den här sista etappen lämningar från när vallgravsmuren byggdes. Innanför den fanns spår av staplade rader av stenar, likt mindre murar som gick inåt från vallgraven.
– De fyllde inte någon byggnadsteknisk funktion, utan visar på en social organisation där man jobbade i arbetslag.
Vallgraven byggdes på 1540-talet när Gustav Vasa moderniserade Stockholms försvar. Enskilda stenar väger runt 1,5 ton. Jan Kockum var med och tog bort de sista.
– Det var lite ironiskt eftersom jag är skåning och vallgraven byggdes för att hålla sådana som mig borta.
Projektledaren Michel Carlsson har jobbat med utgrävningarna i Slussen sedan 2013.
Malin Lövkvist
Hittade bortglömd stad
Projektsamordnaren Michel Carlsson har varit med sedan första utgrävningen 2013.
Vad är det största som dykt upp under åren?
– Att vi kunnat belägga att det fanns en förstad här på 1280-talet, säger han.
Den försvann i slutet av 1300-talet när vägen in till Stockholm befästes. Den träbebyggelse som låg intill – som den tidigare nämnda källaren – brändes för att bättra på sikten och för att det inte skulle finnas plats för anfallare att gömma sig.
– Det finns hänvisningar till förstaden i gamla skrifter, men den hade fallit i glömska.
Bara en bråkdel av de hundratusentals fynd som gjorts har hunnit analyseras. Framåt väntar år av rapporter över det som hittats.
Under Slussengaraget låg den gamla Polhemsslussen som öppnade 1755.
Arkeologikonsult