Utbyggnaden av Skärholmen är i full gång. Tusentals nya bostäder byggs i Skärholmen, Vårberg, Sätra och Bredäng. Bredvid Vårbergsvägen, som ska bli en modern stadsgata som binder ihop Vårberg med Skärholmen, ligger en av Skärholmens viktiga ängar och uppe på kullen vid Vårbergs IP finns hundraåriga ekar och ett gammalt gravfält. 

De gamla ekarna är ett signum för Skärholmen menar parkingenjören Love Örsan. 

– Här har människor bott sedan vikingatiden och de har haft djur som har gått och betat och det har format naturen här. Området kallas Västerholmsstråket och sträcker sig från Skärholmen vidare till Vårberg och Sätraskogens naturreservat. För att bevara växt- och naturlivet i Skärholmen är det viktigt att området får vara kvar som ett sammanhållet grönt stråk så att djur och växter kan ta sig mellan dem, säger han. 

Elva grönområden prioriteras

De senaste två åren har Skärholmens stadsdelsförvaltning arbetat ihop Hägersten-Älvsjö och miljöförvaltningen med ett program som ska stärka den biologiska mångfalden i de alltmer förtätade stadsdelarna. Elva gröna stråk som bildar länkar till andra grönområden utsågs och har samlats i dokumentet ”Stadsdelsvis åtgärdsförslag för biologisk mångfald: Hägersten-Älvsjö och Skärholmen”. 

I fågelholkarna i Vårberg trivs bland annat blåmesar och talgoxar 

I fågelholkarna i Vårberg trivs bland annat blåmesar och talgoxar 

Johanna Wallén

I Skärholmen sätter de exempelvis upp fågelholkar i de områden där det finns tillgång till mat för fåglar men saknas naturliga boställen i träd. Här på kullen i Västerholsmstråket finns holkar för småfåglar som talgoxe och blåmes. 

Här har de också satt upp så kallade mulmholkar, en slags fejkad gammal ihålig ek. Det är en trätunna som fyllts med sågspån och något dött djur.

– Där inne finns fullt med arter. Både svampar, skalbaggar och andra insekter, säger Love Örsan. 

Love Örsan visar svampen korkmussling som växer på ekar och gör träet mjukt så att fåglar kan bygga bo där.

Love Örsan visar svampen korkmussling som växer på ekar och gör träet mjukt så att fåglar kan bygga bo där.

Johanna Wallén

På ekarna på kullen växer även flera sorters svampar, exempelvis korkmussling som gör att träet blir mjukt så att hackspettar kan göra hål i träet och bygga bon. Här växer också oxtungssvamp som är en väldigt ovanlig svamp, berättar Love Örsan. 

På kullen ligger flera nedfallna träd, men det handlar inte om att parkförvaltningen är slarviga med att städa, utan om att trästockarna gör nytta – i den döda veden trivs både insekter och svampar. 

Mulmholken är en slags fejkad gammal ihålig ek som fyllts med sågspån och något dött djur. Och blir boplats för både svampar, skalbaggar och andra insekter.

Mulmholken är en slags fejkad gammal ihålig ek som fyllts med sågspån och något dött djur. Och blir boplats för både svampar, skalbaggar och andra insekter.

Johanna Wallén

– Vi söker pengar från staden för att arbeta med gamla träd, vedlevande insekter och ängsväxter. För insekterna börjar vi i Bredäng med utställning av mulmholkar som kommer på plats under hösten. Samtidigt söker vi pengar för att fortsätta arbeta med Vårbergstoppens ängar och att se över gamla träd i Bredäng och Sätra, säger Love Örsan. 

Naturen hotar sig själv

– En lika stor fara som byggen är igenväxning, När ängar, betesmarker och gamla ekar inte sköts växer de igen, träden skuggas och dör. Och ängsväxter konkurreras ut av nässlor, säger Love Örsan. 

Därför gallrar de ut träd och slår ängarna runt om Skärholmen. Tanken med att slå gräset i stället för att klippa det är att marken ska bli mer näringsfattig och ge plats för andra typer av blommor och örter. 

På ängen bredvid Vårbergsvägen klipps inte gräset utan slås med lie för att ge plats för andra växter och örter.

På ängen bredvid Vårbergsvägen klipps inte gräset utan slås med lie för att ge plats för andra växter och örter.

Johanna Wallén

För att underlätta för vildbin sparar de sanden som ska bytas ut i barnens sandlådor och lägger den i högar i exempelvis Sätraskogen. Där i torra sandiga söderlägen kan vildbin bygga bon. 

140 000 nya bostäder

Bakgrunden till åtgärdsförslagen för biologisk mångfald (som finns i alla stadsdelar) är stadens mål att bygga 140 000 bostäder till 2030. Syftet är att minska skadan av att många grönområden krympt i takt med byggprojekten – och fortsätter att krympa.

Men stråken i åtgärdsförslagen är inte fredade. Staden kan fortfarande besluta om nya byggplaner. Love Örsan hoppas de går försiktigt fram.

– Jag hoppas att våra politiker vill satsa på att upprätthålla och stärka Skärholmens biologiska mångfald även i framtiden, så alla vi som rör oss i Skärholmen kan fortsätta njuta av fågelsång, vackra gamla träd och ängsblommor över hela området.