Region Stockholm sluter så kallade ramavtal med bemanningsföretag i syfte att hålla nere notan. De vårdgivare som behöver hyrpersonal kan då köpa dessa tjänster till en förutbestämd kostnad.

Under pandemin behövde man göra en ny upphandling, som utannonserades, för att flera företag skulle få lämna anbud och regionen kunna välja det bästa.

Den avbröts dock och istället gjordes en direktupphandling, värd 800 miljoner kronor.

Regionen hänvisar till att det var bråttom. Syftet var att "upprätthålla en fungerande sjukvård under en pågående och långvarig pandemi" och agerandet borde omfattas av undantagen för synnerlig brådska och synnerliga skäl i konkurrenslagstiftningen, anför de.

Skylla sig själva

Direktupphandlingen gjordes dock så sent som förra hösten och gällde för 2022, i ett så sent skeende i pandemin att den inte kan betraktas som en oförutsedd händelse, enligt Konkurrensverket.

Dessutom är det regionen själv som försatt sig i brådskan: "Att ett tidigare ramavtal om bemanningstjänster var på väg att löpa ut var en känd omständighet", skriver de och menar att regionen haft ett år och åtta månader på sig att utvärdera anbuden, innan upphandlingen avbröts.

Borde varit högre

Och inte gör det saken bättre att regionen vid upprepade tillfällen tidigare ägnat sig åt otillåtna direktupphandlingar.

Den upphandlingsskadeavgift om tio miljoner kronor som Konkurrensverket nu vänder sig till Förvaltningsrätten för att få utdömd är den högsta möjliga. Annars hade ett ännu högre belopp kunnat krävas, skriver de i sin inlaga till rätten.

För vårdens skull

Ragna Forslund, upphandlingschef på serviceförvaltningen Region Stockholm, skriver i ett mejl att de kommer att yttra sig när föreläggandet kommer från domstolen.

– Utan tillräcklig bemanning kan vi inte upprätthålla en god vård och det är det som vi har haft för ögonen när avtalen ingicks. Ärendet är komplext inte minst då pandemin så kraftigt påverkade våra vårdverksamheter, skriver hon.