Mandolean AB, som bedriver ätstörningsvård för Region Stockholms räkning, har enligt regionen fått för mycket betalt.
Det uppdagades förra året, vid en uppföljning av avtalet, och en varning utfärdades tidigare i år.
Vårdgivaren har felaktigt begärt ersättning om 47 miljoner kronor sedan avtalet ingicks 2019, anser regionen.
Främst handlar det om att patienter som använt Mandometer, ett medicintekniskt hjälpmedel, rapporterats som "internetförmedlad psykologisk behandling".
Någon kontakt med personal har inte noterats i de granskade journalerna, och då berättigar det inte till ersättning.
Ändrades
Men enligt Cecilia Bergh, VD vid Mandolean AB, har regionen ändrat definitionen av vårdtjänster och vårdkontakter från det som angavs när Mandolean fick uppdraget.
– Dessa ensidigt ändrade definitioner har sedan lagts till grund för återbetalningskravet. Regionen saknar dock stöd i avtalet att ändra definitionerna, skriver hon i ett mejl.
Regionen uppger att rättsliga åtgärder är att vänta om inte pengarna betalas tillbaka.
Cecilia Bergh menar dock att Mandolean kommer att få rätt i domstol, men att det lär dröja och att de vid det laget har fått lägga ner.
Nyordning
Det var i somras som regionen beslöt att inte förlänga avtalet med Mandolean AB.
Slutenvård och avancerad dagvård ska nu bara bedrivas i regionens regi. Öppenvård ska finnas inom psykiatrin och Bup, och upphandlas.
Ansvarig politiker Sandra Ivanovic Rubin (MP) har tidigare sagt till Mitt i att förändringarna inte har med felrapporteringen att göra.
Tvingas stänga
Kristdemokraterna har dock ifrågasatt att Mandolean inte får fortsätta, och krävt att en oberoende granskning görs.
Cecilia Bergh menar att Mandolean är utsatt för ett "cyniskt politiskt spel":
– Genom att nu kräva summor som står för en tredjedel av våra klinikers omsättning vill de rödgröna helt enkelt stänga vår verksamhet omgående, skriver hon.
Privata ätstörningsklinikerna kan tvingas stänga
Avtalen med Mandolean AB, som bedriver ätstörningsvård för Region Stockholms räkning, upphör.
För patienterna blir det tufft.
– De är livrädda, säger vårdaren Anna Mellin Johansson.
När Anna Mellin Johansson var 19 år, vägde hon 35 kilo. På en så kallad Mandoklinik fick hon hjälp att börja äta och bli frisk.
Numera jobbar hon som "egenerfaren" vid Mando, som stöd för patienterna.
– Jag vet hur det är att vara i deras situation, säger hon.
Men nu är många livrädda, enligt henne, eftersom Region Stockholm stöper om ätstörningsvården och avtalen med privata Mandolean löper ut näst höst.
Ingen privat vård
Slutenvård för ätstörningar och avancerad dagvård ska bara bedrivas i regionens egen regi, och inte som nu både vid regionens centrum för ätstörningar, SCÄ, och Mando.
När det gäller öppenvård ska den finnas inom psykiatrin (vuxna) och Bup (Barn- och ungdomspsykiatrin).
Regionen kommer att upphandla psykiatrisk öppenvård där behandling av ätstörning är ett av kriterierna för att få uppdraget.
Att Mando kommer att kunna få ett sådant avtal är knappast troligt, eftersom de inte bedriver allmänpsykiatri.
Varnas efter feldebitering
Samtidigt har regionen vid en kontroll sett att Mandolean tagit betalt för tjänster som inte ska ersättas, till exempel när patienter äter och registrerar det digitalt, utan kontakt med personal, och "uppburit en betydande ersättning" skriver de i en varning till företaget.
Cecilia Bergh, VD och en av grundarna, hävdar att beskyllningarna är felaktiga och menar att de är ett försök att få bort fokus från att Mandoklinikerna tvingas stänga:
– Hur ska BUP och SCÄ klara att ensamma ta emot alla svårt sjuka patienter? undrar hon.
Enligt henne har Regionen har inte försökt diskutera tänkbara lösningar med dem.
– De lägger därmed ner de bäst fungerande och kostnadseffektiva klinikerna. Majoriteten av Mandos patienter har tidigare varit behandlade i psykiatrisk vård och nu ska de tillbaka till den vård där de tidigare misslyckats. Köerna kommer att bli längre, säger Cecilia Bergh.
"För snäv metod"
Sandra Ivanovic Rubin (MP) är ansvarig politiker. Hon säger att beslutet att inte förlänga avtalen inte har med feldebiteringarna att göra, utan att det handlar om att Mandos metod är för snäv för patientgruppen och att ätstörningsvården behöver en bredare inriktning.
– Det är för många patienter som hamnar i slutenvård. Vi satsar nu på tidiga insatser inom elevhälsa, primärvård och psykiatri, och ökar kapaciteten i flera led, säger hon.
Ett annat argument för att psykiatrin ska ta hand om ätstörningsvården är att samsjuklighet med psykiatriska diagnoser är vanliga och att man då behöver den kompetensen.
Stor patientgrupp
Vid Mandoklinikerna vårdas i dagsläget hundratals patienter, och kön är lång. De har idag även 41 av de 58 slutenvårdsplatser för ätstörningar som finns i regionen.
– Det här är sköra och utsatta patienter. Nu är de rädda att inte hinna klart sin behandling hos oss, och hamna hos SCÄ eller i psykiatrin. Det är inte alla som passar där, säger Anna Mellin Johansson.
Hon menar att för många fungerar Mandos metod bättre, där patienterna först får lära sig äta, och senare i behandlingen tar itu med eventuella psykiatriska symtom.
– Först måste patienten komma i balans. När man är i svält fungerar inte hjärnan, säger hon.
När man är i svält fungerar inte hjärnan,
Dödlig sjukdom
Anorexi har den största dödligheten (över 10 procent) av alla psykiatriska sjukdomar.
Debutåldern ligger vanligen i åldrarna 12-18 år.
Över hälften av patienterna lider även av depression och ångest.
Källa: Läkartidningen, Hjärnfonden
Anna Mellin Johansson hade ätstörningar som ung. Nu stöttar hon patienter vid Mandoklinikerna, och hon är orolig att vården kommer att försämras om Mandoklinkerna tvingas stänga.
Ingrid Johansson