Våld i skolan kan uttryckas på många olika sätt. Det kan vara knuffar och slag, men också dömande blickar, elaka skämt eller att gömma någons saker.

Strax innan årsskiftet klubbade Tyresö kommun igenom en våldsförebyggande handlingsplan för alla kommunala skolor i Tyresö. Syftet är att öka medvetenheten om sambandet mellan lindrigt och grovt våld.

– Att säga ”Jag skojar bara” är att skjuta upp vad som är okej, att normalisera våld. Pratar vi om det med eleverna innan det händer så kan vi förebygga våldet, säger Anna Strandell.

Hon är rektor på Kumla skola i Trollbäcken och här har personalen precis fått börja bekanta sig med den nya planen. Enligt henne finns ett behov av att identifiera hur våld kan komma till uttryck på skolan.

– Våld förekommer på alla skolor i Tyresö, även på Kumla. Det kan handla om maktspel på skolgården, till exempel vilka som ”äger” fotbollsplanen, eller jargonger i klassrummen. Det är otroligt många delar som vi jobbar med varje timme för att det lindriga våldet inte ska normaliseras, säger hon.

Olika typer av våld

I veckan har fältassistenterna besökt Kumla skola med ”Våldsfemman” – ett våldpreventivt program för årskurs 5 där barnen får prata om olika typer av våld och känslor kopplat till detta. Några som blivit lite klokare är Oscar Frings, Emil Sjödin, Leah Nilsson Werbo och Nataljia Maksimovic.

– Det finns fyra olika typer av våld. Fysiskt våld är till exempel om man slår någon, psykiskt våld kan vara att säga fula ord, sexuellt våld är till exempel tafsning och materiellt våld är om du förstör någons ägodel, säger Oscar Frings.

– Vi har fått lära oss att det finns mycket mer som faktiskt räknas som våld. I klassrummet kan till exempel killarna kalla varandra saker på skoj, men när de säger det till mig tycker jag inte det är kul. Det är viktigt att prata om det så man vet vad som är okej eller inte, säger Nataljia Maksimovic.

"Det är viktigt att förstå vad som är på skoj och som inte är på skoj så man inte gör någon ledsen", säger Oscar Frings tillsammans med Leah Nilsson Werbo och Emil Sjödin.

Pekka Pääkkö

Tunna ut pyramiden

För att öka kunskapen om våldets konsekvenser får barnen bland annat titta på en modell som kallas våldspyramiden.

– Den visar hur det grova våldet längst upp i pyramiden är minst vanligt, men vi känner alla till att det är grovt våld. Det lindriga våldet ser vi längst ner i våldspyramiden och är sådant som händer ganska ofta, men som inte alla tänker på är våld. Väldigt få skulle beskriva elaka skämt eller att himla med ögonen som våld, trots att det är det, säger fältassistenten Emelie Jansson.

Om skolan misslyckas med att förebygga mobbning och våld kan det enligt Skolverket skapas en ond cirkel där våld uppfattas som en normalitet.

– Det är väldigt lätt att man flyttar upp normaliseringen av lindrigt våld. Planen framhäver vikten att trycka ner gränsen för vad som är acceptabelt i skolan. Kan vi också stoppa våldet i tidigt skede sipprar mindre igenom uppåt i pyramiden, säger brottsförebyggande strateg Isa Strandberg.

"Det är vanligt att man vågar säga elakare saker till någon bakom skärmen, till exempel om man spelar spel", säger Nataljia Maksimovic. Rektor Anna Strandell och brottsförebyggande strateg Isa Strandberg menar att det är viktigt att vuxna har kunskap om vilka nya ställen barn kan utsättas för våld på.

Pekka Pääkkö

Stort mörkertal

Enligt Isa Strandberg är punkterna i handlingsplanen egentligen inget nytt, utan mycket av arbetet görs redan i skolorna idag. Men det ger det ett bra stöd och en påminnelse om vikten av tidigt förebyggande åtgärder.

– Våld i sig är heller inget nytt och bortser vi från de kriminella nätverken så ökar inte de polisanmälda våldsbrotten överlag, i vissa fall snarare tvärtom. Men det finns ett stort mörkertal och därför är det viktigt att synliggöra våldet samt göra det tydligt var gränserna för våld går. Där behöver hela samhället bli bättre, säger Isa Strandberg.

Tyresö kommun