Det är en torsdagkväll på fritidsgården i Sätra. Isar Hamid besöker ofta gården med sina vänner och tycker inte det är en så stor skillnad sen stadsdelen tog över.
– Det är precis som det var innan.
Azrah Yelken har inte heller märkt några större skillnader, förutom på en punkt.
– Det är mer tjejer än vad det var förut.
När Fryshuset drev fritidsgårdarna under 2019 var 45 procent av besökarna tjejer. Det var för lite tyckte stadsdelen. Att få upp andelen tjejer var ett av de uttalade målen när stadsdelen tog över driften i slutet av 2021.
Samarbetar med skolorna
Hittills verkar målet och åtgärderna gett effekt.
"Under 2022 har fritidsgårdarna i Skärholmen haft ett snittantal besökare per dag på 90 ungdomar. Av dessa har 60 procent varit flickor och 40 procent pojkar", skriver Johanna Löfvenius, avdelningschef för främjande och förebyggande-avdelningen på stadsdelsförvaltningen, i ett mail.
Hon tror att det ökande antalet tjejer på gårdarna bland annat kan bero på att fritidsledarna också arbetar på grundskolorna. Detta för att skapa en relation med ungdomarna och göra de tryggare med att komma till gården. Samarbetet med grundskolorna kom till vid driftbytet.
Johanna Löfvenius skriver också att stadsdelen i framtiden ska se över i vilken mån fritidsgårdar når både killar och tjejer och möta behoven som finns.
"Det kan innebära målgruppsspecifika satsningar på flickor, pojkar eller andra målgrupper."
Andra förändringar
Även ledarna på Sätra fritidsgård har märkt av att fler tjejer besöker gården.
– Vi har väldigt jämnt fördelat med tjejer och killar på den här gården, säger Mubina Abedin.
En annan förändring som skedde efter övergången var att schemat för aktiviteter blev fasta.
– Det är bättre, då vet ungdomarna vad som händer respektive dag, säger Alex Augar.
Det har även arrangerats mer utflykter under loven.
– Nu under hösten kommer vi gå på en Djurgårdsmatch, säger Mohammed Al Amly.
Framtida mål
Stadsdelen hade även ett mål att nå fler prioriterade grupper. De har påbörjat ett samarbete med idrottsförvaltningen för att nå ungdomar med funktionsnedsättning och håller på med en behovsinventering hos hbtqi-ungdomar.
"Vi har inte nått så långt som vi hade önskat på detta område", säger Johanna Löfvenius i mailet.