2020 antog Stockholms stad sin första handlingsplan för biologisk mångfald, som nu konkretiseras genom åtgärdsförslag på stadsdelsnivå.

– Arter dör ut i en rasande takt i världen, det berör även oss i Stockholm. Därför får nu varje stadsdel en egen plan, säger Åsa Lindhagen (MP) miljö- och klimatborgarråd.

Åtgärder för fisk anses vara lämpliga i Klara Sjö. Kring Bellevue och Roslagstull kan olika former av miljöer med sand, jord, insektshotell och död ved gynna olika insekter.

Träd som blommar mycket, till exempel lind och ek, ska planteras för att gynna pollinatörer som humlor och bin.

I Observatorielunden ska även fjärilsholkar sättas upp.

– Förhoppningen är att så mycket som möjligt ska kunna genomföras. I budget för 2023 har vi bland annat avsatt sju miljoner kronor som stadsdelarna ska kunna söka.

Sänker temperaturen

Över hela Norrmalm ska gröna stråk skapas för att bilda korridorer mellan bland annat nationalstadsparken och Kungsholmen ner mot Klarastrandsleden.

Kring parkerna nära vattnet ska holkar och anpassad belysning för fladdermöss sättas upp.

En strålningskarta med mätningar gjorda mellan 2013 och 2021 visar tydligt hur parker har en kylande effekt på temperaturen. Mer grönska i stan kan alltså göra kvarter svalare under de allt varmare somrarna, enligt rapporten.

Kräftor efterlyses

Idrottsförvaltningen, som har gått igenom förslagen för innerstan, tycker att signalkräftorna bör få mer kärlek. Även om det är en invasiv art finns det stora rekreativa och ekonomiska värden i att bidra till ett bra kräftfiske i Stockholm, är ståndpunkten.

– Det är kul om man kan gynna kräftorna så att medborgarna kan ge sig ut och fiska upp ett kok i augusti, säger Oliver Karlöf, fiskekonsulent vid idrottsförvaltningen.

Förslaget är att det bör planeras för kräftfiskevård i området runt Kungsholmen och vid stränder i Riddarfjärden där det finns populationer av signalkräfta. Det handlar om Långholmen, öster om Rålamsbhovsparken och bort mot stadshuset.

Och så inte minst vid Riddarholmen.

– Det var någon som fick upp 250 kräftor vid Riddarholmen i somras, säger Oliver Karlöf.

Men mer kan alltså göras menar idrottsförvaltningen och åtgärderna skulle kunna bestå av specialgjutna ”kräfthotell” eller att man skapar strukturer som kräftor gillar på botten av Riddarfjärden.

Vad säger då miljö- och klimatborgarråd Åsa Lindhagen om detta?

– Just signalkräftor är ju en invasiv art, men bidrar samtidigt till friluftslivet. Frågan skulle behöva utredas mer men att vi har en rik biologisk mångfald även under ytan är självklart viktigt.