Säkerhetssituationen i regionen har lett till att polisen förlänger sitt avtal om övervakning med obemannade flygsystem (UAS), även kända som drönare. Avtalet möjliggör övervakning av 28 områden, där vissa är nya tillskott på listan.

– Vi ser att det finns risk för brott i de här områdena. Då har vi främst tittat på risk för våldsdåd, skjutningar och sprängningar men även tidigare brottsstatistik, säger Emil Eisersjö, biträdande kommenderingschef för särskilda händelsen Frigg.

Riskfaktorerna kan vara många. Det kan bland annat finnas adresser kopplade till brott eller adresser där det historiskt sett har skett brott inom de utvalda områdena.

– Det behöver inte bara vara platser där det har skett skjutningar utan också att det pågår narkotikahandel eller har skett våldtäkter.

Används dagligen

Drönarna har sin största nytta i det brottsförebyggande arbetet, poängterar Eisersjö, eftersom polisen redan har lagstöd att skicka upp drönare i samband med pågående händelser.

– Någon gång per dygn använder vi det i förebyggande syfte någonstans i regionen och det har gett mycket information i upptäckarstadiet. Till exempel där det ska finnas vapengömmor har vi kunnat kolla.

Kränker integriteten

Däremot möter denna metod kritik från Peter Hellman, advokat. Han refererar till en studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som kollar på kameraövervakningens förmåga att förebygga brott.

Studien visar att kamerabevakning har varit effektiv på vissa områden som bilparkeringar och bostadsområden men inte i centrala kärnor, kollektivtrafik eller särskilda bostadsområden med flerfamiljshus. Dessutom har den inte bidragit till att minska våldsbrott.

Kameraövervakning med UAS.

Kameraövervakning med UAS.

Stefan Källstigen

Hellman ifrågasätter därför nödvändigheten av drönare och betonar att integritetsfrågor och demokratiska värden måste vägas mot eventuella fördelar.

– Polisen gör svepande bedömningar som täcker stora områden där många oskyldiga människor, som inte begår brott, bor.

Han lyfter i stället fram alternativ teknik, som kameror som aktiveras när skott ljuder, som kan rikta in sig på hot utan att övervaka hela befolkningen.

"Förhindrar att någon dör"

Polisen värderar alltid flygningar efter om det kommer ge önskad effekt kontra den personliga integriteten, säger Eisersjö.

– När vi är uppe och flyger får vi inte filma in i lägenheter hur som helst bara för att vi har beslut. Men är det fara för liv och hälsa och vi tror att kamerorna förhindrar att någon dör, då går det före att vi kanske råkar filma en registreringsskylt på en bil.

Vidare gör polisen regelbundet nya bedömningar för de olika områdena. Det nuvarande beslutet gäller till och med den 4 mars och därefter kan beslutet se annorlunda ut.

– Det kan vara så att vi förlänger eller så har problemet kanske förskjutits till ett annat område.