Rödgröna koalitionen vill att hälften av det som byggs i Solna är hyresrätter efter att bostadsrätten dominerat nyproduktionen under många år.
Nu ska den som vill bygga hyresrätter kunna hyra mark av staden, i stället för att köpa loss den. Ett slags snabbspår som ska resultera i fler, och snabbare, byggstarter för just hyresbostäder.
– I tuffa tider kan det vara svårt för en exploatör att punga ut för markköp. Samtidigt är bostadsbristen lika akut även när konjunkturen sviker, så att ändra policyn, som vi gör nu, är win-win, säger kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka Salam (S).
Det betyder väl mindre pengar i stadskassan?
– På kort sikt, eftersom vi inte får en klumpsumma. Men marken i Solna ökar i värde för varje år och vi kommer att få in pengar så länge huset står där. När vi hyr ut marken behåller vi också rådigheten, vi har sett exempel på hur exploatörer köpt kommunal mark för hyresrätter och sålt den vidare, och så har det stått bostadsrätter där ändå.
400 hyresrätter per år, är det rimligt?
– Absolut. Sedan jag tillträdde har jag träffat över 30 exploatörer som vill bygga, majoriteten hyresrätter, i Solna. Intresset är jättestort. En sak de efterfrågat är just tomträttsavtal. Många andra kommuner använder sig av det, men inte Solna.
"Skapar otrygghet"
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har invänt gemensamt.
– Vi tycker att privata aktörer som grundregel ska betala för sig, säger Lars Rådén (M).
Tomträttsavtal kan vålla bekymmer, menar han.
– I Stockholms stad ser vi ständiga bråk om vilken hyra staden ska ta ut för sina tomträtter, det blir en oförutsägbarhet och osäkerhet för hyresgästerna.
Partitrion öppnar dock för att i undantagsfall kunna medge tomträtt mot bakgrund av lågkonjunkturens dämpande kraft på bostadsbyggandet.
– Men vi kommer i så fall att granska varje projekt noggrant så att hyrorna blir marknadsmässiga och att styret inte "smygsubventionerar" hyresrätter.
Nu väntar hyresrättsboom – i trä
Nya Solnakoalitionen står fast vid stadens mål på 800 nya bostäder per år.
Vad som ska byggas, och hur?
Kring det väntar en hel del förändringar.
Solna. Solna ska fortsätta växa. Men inte på samma sätt som tidigare.
Mitt i har gått igenom de bostadsreformer som det rödgröna styret vill genomföra:
4-500 hyresrätter per år
En "gamechanger" framåt är 50 procent hyresrätter i nyproduktion.
Mellan 400 och 500 hyresrätter ska skakas fram årligen, genom Signalisten och privata byggbolag.
– Kön för en hyresrätt är 13 år, det tvingar bort unga från vår kommun som inte har råd att köpa. Vi vill att människor med alla storlekar på plånboken ska kunna bo i Solna, säger kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S).
Visionen är att Solna ska bestå av hälften hyresrätter. I dag är andelen 36 procent. Områden som domineras av bostadsrätter ska prioriteras.
– Det är brist på hyresrätter i alla våra stadsdelar med undantag för Hagalund.
Kan man tvinga byggherrar att bygga hyresrätter?
– Vi kan bestämma vem som får bygga. Det finns mängder av byggbolag som har hyresrätter som affärsidé, jag har varit i kontakt med flera som vittnat om hur de fått kalla handen av Solna. Nu skickar vi en tydlig signal: Bygg gärna hyresrätter.
Riskerar det inte att slå av på byggtakten?
– I en knackig ekonomisk tid när färre tar lån för riktigt dyra bostadsrätter tror jag tvärtom att intresset ökar för hyresprojekt. Det är gyllene läge att bygga hyresrätter.
Oppositionsrådet Lars Rådén (M) anser att det inte är politikens uppgift att styra över upplåtelseformer.
– Det har varit svårare att få till hyresrätter, men ökar intresset nu så har vi har absolut inget emot att det byggs hyresrätter.
Han oroas dock över att ytterligare krav kan äventyra de stora bostadsprojekt som ska finansiera utbyggnaden av tunnelbanan.
– Då blir det problem, för i så fall får ju skattebetalarna betala.
Hälften trähus
Solna har inte riktigt hängt med i den senaste tidens trähusboom – tills nu.
– Vi fyra partier är överens om att vi ska ha ett klimatsmart byggande. Vi vill se att hälften av nybyggnationen är i trä, säger Sara Kukka-Salam.
Är det inte dyrt att bygga i trä?
– Vi har råd och möjlighet att gå före i den gröna omställningen och många aktörer vill också att politiken ställer krav på hållbart byggande.
Om träkravet gäller för bara stommar eller även fasad är inte fastställt.
– Klimatnyttan är viktigast men det får gärna synas. Se på vår grannkommun och de trähus som står längs vattnet, de är väldigt snygga, tycker hon.
Symbolpolitiksvarning, anser Lars Rådén:
– Vi ska ställa krav på att det som byggs är miljövänligt men politiken ska inte välja byggmaterial.
Solnas första kollektivhus
2021 öppnade ett "co living"-boende i Råsunda med plats för fem unga vuxna.
Nu lovar politikerna byggstart för ett fullskaligt kollektivhus under mandatperioden.
I Solna centrum träffar Mitt i Råsundabon Morten Andersen. Att bo kollektivt är inget för honom.
– Jag bodde i kollektiv under högskoletiden och tar hellre ansvar för mitt eget nu, säger Morten, som ändå är positiv till idén om kollektivhus.
Vill folk bo kollektivt?
– Konceptet är väldigt populärt framför allt bland de yngre och äldsta. Många vill dela kök, hobbyrum och vardagsrum, få gemenskap av att laga mat tillsammans, dela och låna. Självklart ska den möjligheten finnas även i Solna, säger Sara Kukka-Salam.
Lars Rådén invänder inte mot idén, men betonar att det inte bör subventioneras av kommunen.
Det är gyllene läge att bygga hyresrätter.
98 procent i lägenhet
Solna har 15 000 hyresrätter, 27 000 bostadsrätter och 1 000 äganderätter.
98 procent av Solnaborna bor i lägenhet.
8 500 lägenheter planeras utmed nya tunnelbanan och 1 000 inom projektet Mälarbanan.
Under 2022 har 900 bostäder klubbats bland annat vid Karolinska, i Huvudsta och Hagalund.
Källa: Solna stad