Upplands Väsby kommun ska anpassa ett 30-tal lekplatser för barn med funktionsnedsättningar. En av de fyra som står först på tur är lekplatsen i bostadsområdet Ägget i Runby.

Hit går Arwid, 7, ofta med sin pappa, men i dag, en varm försommardag, är han här med mamma Camilla och mormor Titti.

– Det blir jättebra att våra barn kan leka på lika villkor som andra. Att kommunen gör den här satsningen betyder ju någonstans att våra barn är accepterade att delta i samhället, säger Camilla Hallenberg, som själv jobbar som förskolepedagog.

Att blåsa på maskrosbollar är nästan lika kul som att gunga.

Charlotte Arwedsson

Hennes son Arwid har en kromosomavvikelse, som bland annat innebär att han kommunicerar med tecken som stöd. Och han har mycket spring i benen, vilket märks när Mitt i får följa med på lekstunden. Arwid vinkar ivrigt mot mamma Camilla för att få hjälp att ta sig upp i klättergången.

– Jag är jättestolt över honom. Inte minst hur han har utvecklats motoriskt de senaste två åren. Att lekplatserna anpassas hjälper de här barnen att utveckla motoriken ännu mer.

Kryper in i tunneln

Arbetet med lekplatsen har ännu inte börjat, men vissa lekgrejer funkar ändå för Arwid. Han kryper in i tunneln, tar sig bakvägen upp i rutschkanan med en hjälpande knuff från mamma, gungar på dubbelgungan och avslutar med att sprätta sand i sandlådan.

– Det man skulle önska är fler trappor, så att barnen inte behöver klättra överallt. Och att saker är på lagom nivå. Ofta är de för lågt eller för högt upp. Antingen är Arwid för stor för de minsta småbarnslekplatserna eller för rädd för att sakerna är för högt upp.

Mamma Camillas stöttande hand finns alltid där.

Charlotte Arwedsson

Vill ha mer förståelse

Något Camilla skulle önska mer av i samhället är acceptans och förståelse – att vissa barn är annorlunda och att det får vara så.

– Framför allt vuxna kan stirra på Arwid. Om det är för hur vi klär oss, hans lila glasögon eller ljuden han gör vet jag inte. Förut tog jag illa vid mig och blev ledsen och sårad, men nu blir jag mer arg.

Men det finns undantag.

– Jag blir så glad när människor möter mig och Arwid med social kompetens, medmänsklighet, värme och nyfikenhet.

Hon nämner tjejen på konditoriet i Väsby Centrum som kommer ihåg att Arwid inte vill ha servett runt sin glasstrut, personalen på spelbutiken som alltid hälsar på honom på ett glatt sätt, samt killen på Skopan som gav Arwid en prydnadsballong.

– Sådana varma, fina människor ger mig hopp om att mitt barn kan få något slags värde i sin uppväxt och få känna sig sedd och accepterad precis som han är.

Arwid och mamma Camilla ser fram emot att fler lekplatser blir anpassade för barn med funktionsnedsättningar.

Charlotte Arwedsson