Det är en bister framtid som Göteborgs Fotbollförbund målar upp med vikande medlemstal och färre idrottande ungdomar som följd. Värst är det i utsatta områden som exempelvis Angered där bara 10 procent av pojkarna är aktiva i en fotbollsklubb. En siffra som kan jämföras med västra Göteborg där 50 procent är medlemmar i en fotbollsförening.
– Vi oroas över att det inte längre finns förutsättningar att spela fotboll överallt. Många föreningar går på knäna och vissa är på gång att lägga ner. Kortedala IF var en gång Göteborgs största ungdomsförening, idag har de bara ett pojklag kvar. Det är en signal om att allt inte står rätt till, säger Bert Andersson, ordförande i Göteborgs Fotbollförbund.
Engagemanget dalar
En stor del av problematiken tillskrivs att det ideella engagemanget dalat och att allt för mycket läggs på för få personer. En verklighet som Fadi Nano, ordförande i Angereds MBIK, känner igen sig i.
– Att driva förening idag är som att driva företag. Jag ska ha kontakt med alla ledare och stötta dem och samtidigt sköta allt det administrativa. Idag är det en djungel att söka bidrag som kräver både massa tid och kompetens som vi inte har. Jag har ett vanligt jobb att sköta och ofta innebär det att jag och kassören får sitta här på helgerna och arbeta.
Nano menar att problemen framför allt märks i utsatta områden som Angered, Biskopsgården och Bergsjön där många inte har möjlighet att engagera sig eller inte förstår vad en förening är.
– Vi har inte tid att utbilda människor i hur en förening är uppbyggd och att föräldrarnas engagemang krävs. Vi skulle kunna ha tio lag till här, men det finns inte ledare och organisation för det.
Övertro på poliser
Han är kritisk till övertron på att poliser och kameror ska lösa problem med utanförskap och kriminalitet.
– Här finns verktyg för att få ett fungerande samhälle. Det kostar pengar, men det känns som att pengarna går någon annanstans, säger Fadi Nano.
En del av lösningen som både han och stans Fotbollförbund förespråkar är ett ökat samarbete mellan skola och idrottsföreningar.
LADDA NER VÅR APP: Iphone Android
– Ofta har man grusplaner i närheten av skolorna som man ganska enkelt kan piffa upp med konstgräs. Där skulle man lätt kunna öka antalet fotbollsytor. Det finns också massa skolor med gymnastiksalar som står tomma på kvällstid. De skulle kunna användas av de små barnen vintertid, säger Bert Andersson.
Dessutom vill man att det skjuts till kommunala medel för att kunna del- eller heltidsanställa en person. Detta skulle i sin tur lätta på arbetsbördan och därmed rädda kvar och stärka de lokala klubbarna.
På väg ge upp
– Man kanske kan ha en person som jobbar åt två klubbar som har olika säsonger, till exempel en handbollsförening och en fotbollsförening. Idag jobbar vi i stuprör, skola och föreningar var för sig, men det finns en mängd okonventionella sätt att tänka på.
Vad händer om inget görs?
– Då blir det färre människor som spelar fotboll. Och samhället märker det för då kanske man gör andra saker som inte är lika bra. För att vi inte ska krympa ännu mer behöver vi hjälp. På många håll är man på väg att ge upp.
Läs också: Idrott är till stor del en klassfråga i dag
