– Det har varit resursbrist länge. Det nya är att nu hänvisar skolan till att det är en budgetfråga. Tidigare har skolledningen försökt snacka bort det eller ge sken av att det inte är så, säger Daniela Alba som är en av medlemmarna i föräldrarådet.
I ett öppet brev riktat till alla politiker i fullmäktige inför budgetbeslutet i december beskriver föräldrarna hur de upplever att det är en ständig dragkamp klasserna emellan om personalresurserna på Gillbo-Gröndalsskolan som har närmare 600 elever totalt.
"Systematiska brister"
”Vi har sett hur personal hastigt har flyttats runt från en klass där man precis fått bukt med stök och bråk till andra klasser med ännu större behov. Vi har varit med om fall där åtgärdsplaner för barn med särskilda behov har åsidosatts på grund av att det inte fanns personal som kunde följa upp planerna. Vi har sett hur extra personalresurser för vissa särskilda behov förväntas även ”vid sidan av” täcka upp för helt andra behov då de år efter år nekas kommunala tilläggsbelopp”, står det bland annat i brevet.
Enligt föräldrarådet halkar barn med särskilda behov efter i sin skolgång och riskerar att inte nå skolmålen.
Föräldrarådet förklarar att man har stort förtroende för att skolan gör så gott den kan för att fördela de resurser den tilldelas efter de behov som finns, ”men vi ser att dessa resurser permanent är i underkant för att få ihop verksamheten i alla klassrum”.
"Hur ska vår skola få ihop det?"
Enligt föräldrarådet innebär majoritetens budgetförslag för 2021, som ska tas i fullmäktige den 10 december, i praktiken en sänkning av anslagen för grundskolorna. Detta då de 9 miljoner man skjuter till för lärarnas löneökningar innebär 0,5 procent medan det nya märket för löneutvecklingen, industrifackens avtal, slutade på 2.23 procent.
Till det kommer stigande kostnader för bland annat lokaler, arbetsmaterial och mat. ”Hur ska vår skola få ihop det här? Ska skolledningen tvingas till ännu hårdare besparingar, fler otillräckliga nödlösningar, uppsägning av personal?” frågar sig föräldratet i det öppna brevet.
"Inget specifikt för Sollentuna"
Gillbo-Gröndalsskolans rektor Lena Gerby förklarar att man naturligtvis har begränsade resurser och att det gäller att använda dem på bästa sätt.
– Jag som rektor har ansvar att fördela resurserna vi får utifrån barnens behov, och ibland måste vi omfördela mellan grupper. Den ekonomiska situationen är tuff överlag, det är inget specifikt för Sollentuna och inte för Gillbo-Gröndalsskolan. Föräldrarådet har tagit sin medborgerliga rätt att höra av sig till sina politiker, det har jag inga åsikter om, säger hon.
S delar föräldrarnas bild
Föräldrarådet anser att majoritetens budgetförslag inte går ihop med elevernas lagstadgade rättigheter, och än mindre med kommunens mål att vara Sveriges bästa skolkommun.
Oppositionsrådet Joakim Jonsson (S) berättar att Socialdemokraterna ”delar föräldrarådets bild helt” och i sin skuggbudget satsar 45 miljoner kronor mer än majoriteten på lärarlöner.
– Det ger ett tillskott på 3 procent, så att fler lärare kan anställas. Styrets budget innebär antingen uppsägningar eller minimala löneökningar för Sollentunas lärare, säger han.
M håller inte med
Utbildningsnämndens ordförande Soley Aksöz Lithborn (M), håller däremot inte med.
– Det är upp till varje rektor hur de organiserar skolan så att de passar deras verksamhet. Det ska vara homogent, men också anpassas efter den grupp elever de har. Gillbo-Gröndalsskolan har infört trelärarsystem i årskurs 1–3 och även i matematik för årskurs 7–9, det tror jag jättemycket på, säger hon.
När det gäller budgeten för 2021 konstaterar Soley Aksöz Lithborn att utbildningsnämnden är den enda facknämnd som inte har ställts inför effektiviseringar.
Men det blir tufft att höja lärarlönerna när anslaget är 0,5 procent?
– Givetvis. Men det är tufft för alla kommuner i länet, och många andra har noll i uppräkning. Det är knaper ekonomi just nu.
S lägger ju 45 miljoner kronor mer än er på höjda lärarlöner i sitt budgetförslag.
– De 45 miljonerna går inte att vika för lärarlöner för det är varje rektor som bestämmer vad pengarna skolan får ska gå till. Och vi tycker att det skulle vara oansvarigt att lägga 45 miljoner kronor som innebär att man binder sig för kostnader även kommande år. Löneökningar 2021 hänger kvar 2022 och 2023 också.