Fimpar stod för nästan två tredjedelar av all nedskräpning i Stockholm 2022, snus och plast stod också för en större del. Det visar statistik från Håll Sverige rent som mäter nedskräpningen i stan.
Mätningar görs på trottoarer, gångbanor och gågator på Kungsholmen, i Bromma och Farsta. De görs under några veckor på runt 200 platser i varje stadsdel.
De senaste fyra åren har nedskräpningen minskat från sex skräpföremål per tio kvadratmeter till 2,6.
Mellan 2021 och 2022 var det nästan en halvering. Jämfört med Göteborg och Malmö är Stockholm renast i klassen.
– Det blev allt skräpigare fram till 2019, sedan dess har det gått neråt, säger Pontus Tengby, pr- och policyansvarig.
Har det blivit någon skillnad sedan det blev olagligt att slänga småskräp 2022?
– Eftersom vi vet att det inte delas ut så många böter kan man inte säga om det har påverkat.
– Däremot följdes det av en stor debatt, och den kan ha gjort folk mer medvetna. Vi tror att det hjälper till att sätta en norm för vad som är okej att göra och inte göra i ett samhälle.
Papperskorgar byts ut
Jarina Edlund, enhetschef vid trafikkontoret i Stockholms stad, tror att minskningen bland annat kan bero på att staden arbetar mer effektivt mot nedskräpning och har inhandlat hundratals nya papperskorgar. Staden har tagit ett helhetsgrepp och utsett en särskild grupp som ansvarar för nedskräpningsfrågor.
Med en budget på 15 miljoner kronor förra året köptes 569 vanliga och 80 solkomprimerande papperskorgar in. De senare är solcellsdrivna och komprimerar skräpet allt eftersom tunnan fylls på, samtidigt som det är svårare för skadedjur och fåglar att komma åt det som slängs.
Alla nya papperskorgar ska även ha en askkopp.
– Vi har köpt mängder av nya papperskorgar de senaste åren och bytt ut de som varit trasiga. Bara förra året byttes 650 ut.
– Sedan har vi placerat fler papperskorgar på platser där vi vet att det är stort besökstryck. Vi vet att det blir extra mycket folk om det är fint väder och sätter in mer resurser när det behövs.
Staden har ökat kontrollerna för att se till att entreprenörer följer avtalen för städning och tömning. Städintervallerna anpassas också.
I Farsta och Skarpnäck testas ett nytt system med papperskorgar som har sensorer som signalerar när de nästan är fulla – i stället för att alltid tömmas vid en fast tid.
– Inom 3–4 år kan jag tänka mig att alla papperskorgar är sammankopplade och töms på signal.