– Kom igen Awet, slappna av. Det är en intervju, inget förhör!

Martin Schibbye knuffar sin gamle fängelsekompis Awet Bitta på axeln, och han brister ut i ett förlösande skratt.

Vi träffar dem på förlaget som ger ut deras gemensamma bok: Helvetets hotell. Titeln syftar på jättefängelset Kality i Etiopien, känt för sin trängsel och brist på rättigheter för de fängslade.

Där delade Schibbye och Bitta rum under drygt ett år, med 280 andra fångar.

Schibbye och fotografen Johan Persson var dömda utan bevis för terrorbrott, gripna under en reportageresa.

Svensketiopiern Bitta hade dömts till 23 års fängelse för bedrägerier med sin flickvän.

– Awet blev en otroligt viktig person för mig och Johan i fängelset. Han kunde språket och visste hur allt fungerade, säger Martin Schibbye.

Awet Bitta skrev dagbok i fängelset. När journalisterna skulle släppas bad han Martin Schibbye om ett löfte: Att göra bok av hans historia när han blev fri.

– Jag fick läsa hans dagböcker redan i fängelset och kände att det fanns en berättelse där, berättar Martin Schibbye.

En av Awet Bittas många dagböcker inifrån fängelset, som legat till grund för nya boken.

Johannes Äng

Såg en medfånge dö

Awet Bitta blev benådad 2020. När vi träffar honom är han propert klädd och ser ut att må bra. Det är svårt att greppa att det är samma person, som inifrån Kality beskriver hur han knappt orkar stå upp. Som karvar bort bitar av dött kött från sina såriga ben, där huden stelnat av hans missbruk.

Sjukdom och död var vardag i fängelset. Awet Bitta berättar om en medfånge som dog inför ögonen på honom:

– Han hängde sig. Han hade bara fyra månader kvar. Efteråt blev jag utskälld för att jag hade försökt rädda hans liv.

Skildrar lockelsen med brott

Helvetets hotell är inte bara fängelseskildring. Den är också Awet Bittas berättelse om hur han hamnade där. Från de första sedelstölderna hemma hos en släkting, via fingerfärdigt ficktjuvande på tunnelbanan, till slipade bedrägerier, gängliv och narkotika.

Den delen av resan skildras i ett positivt ljus. Awet Bitta var streetsmart, driven och framgångsrik.

– Det är en pusselbit som saknas i debatten. Många skriver OM kriminella. Här får vi komma in i Awets huvud och förstå lockelsen, säger Martin Schibbye.

Vändpunkten för Awet Bitta blev när han mötte sin blivande fru i fängelset. Nu bor de i Eskilstuna där han kör buss.

Johannes Äng

Vad tänker en som själv varit där – går det att nå fram till unga som lockas av gänglivet i dag?

– Jag tror det går, men hela samhället måste hjälpa till. Man måste erbjuda det gängen inte kan. Ge unga något annat att brinna för, säger Awet Bitta.

Skärpta straff tror han inte på.

– Jag tror inte man lär sig något i fängelse, mer än att man blir mer utbildad i kriminalitet.

På svensk anstalt lärde han sig hur man spränger bankomater. I fängelse i London sög han åt sig matnyttiga tips på bedrägerier.

Han hoppas ändå att boken ska fungera som en varning.

– Den som läser till slutet kommer förstå att det inte är värt det. Att ruttna i ett fängelse är inget liv.

Löften man inte bryter

Martin Schibbye har tidigare skrivit boken 438 dagar, och gjort både dokumentär och teater om Kality.

Vad får dig att återvända dit?

– När jag blev fri var det flera som ville att jag skulle berätta för världen vad jag sett. Om man lovar något i fängelset, under de omständigheterna, då håller man det.

Enligt Martin Schibbye kan nya boken bidra till en förståelse av lockelsen med det kirminella livet.

Johannes Äng