Vid ett hopp intill Mtb-banan i Sigtuna reser sig ett gäng granar långt upp mot himlen.

– Känner du lukten? frågar Daniel Bergman hundförare, det luktar mer kåda och förstärkt skog här, förklarar han.

Ett tecken på granbarkborrens närvaro.

– Egentligen är granbarkborren ett nyttodjur. Vi behöver ved i skogarna. Men efter torkan sommaren 2018 har de blivit ett problem, de har blivit för många, berättar Jessica Selesi, skogsvårdare.

Hundföraren Daniel Bergman och Sökhunden Liefje.

Hundföraren Daniel Bergman och Sökhunden Liefje.

Malin Lövkvist

Granar angrips

Satsningen görs för att behålla granen och arter knutna till den. Varmt och torrt väder gynnar granbarkborren men gör det svårare för granen att stå emot angrepp.

– Vi vill inte utrota Granbarkborren, vi vill bara begränsa dess framfart, säger Daniel.

Sigtuna kommun har testat olika metoder för att få bukt med problemet. Denna sommar fick den 4-åriga tiken Liefje jobbet som granbarkborrs-spanare.

– Det var för cirka fyra veckor sedan, dagen innan min semester, som en entreprenör ringde och tipsade om Daniel. Så det var lite av en slump att det blev så här. Men det har varit en otrolig hjälp, säger Jessica.

Jessica Selesi, skogsvårdare.

Jessica Selesi, skogsvårdare.

Malin Lövkvist

Jobbar snabbt

Med Liefje i spetsen går det snabbt att söka av ett område. I regel hinner hund med förare söka av 5-10 hektar per timme beroende på terräng och angreppsstorlek.

– För mig kan ett hektar ta upp till en hel dag, skrattar Jessica.

Innan Liefje anställdes sökte skogsvårdarna själva efter granbarkborren. De letade då främst efter synliga angrepp. Ofta hittades angreppen på träd där det redan gått så långt att barken börjat falla av. Daniel pekar på ett av träden som visar synliga skador.

– När ett angrepp väl har skett går det inte att rädda granen, berättar han.

Synliga skador efter angrepp av Granbarkborren.

Synliga skador efter angrepp av Granbarkborren.

Malin Lövkvist

– En hund kan känna av angreppet redan en timme efter att den första barkborren borrat in sig. Vi avverkar alla angripna träd och om processen inte hunnit för långt kan vi nyttja trädet. Istället för att det ska stå och bli dåligt kan det bli virke eller ved som vi kan sälja, berättar Jessica.

Har egen gps

Genom att placera en gps på Liefje kan Daniel genom en handenhet se var hon befinner sig i skogen. När hon har hittat ett angripet träd markerar hon genom att sätta eller ställa sig vid det.

– Det gäller att ha lite klipp i benen, jag måste springa ikapp och det kan bli rätt jobbigt, säger han.

Efter sökningen skickar Daniel en karta till kommunen där de kan se alla angripna träd.

–Daniel har en bra överblick över angreppen, det här kommer nog bli ett långt samarbete, säger Jessica Selesi.

Liefje med sitt "lönekuvert", den gröna bollen.

Liefje med sitt "lönekuvert", den gröna bollen.

Malin Lövkvist