Längtar du som många andra efter att sätta fingrarna i myllan? Längta på, åtminstone om du vill odla på egen lott. Det är flera års kö till de flesta koloniföreningar som Mitt i har talat med i Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna.
– Vi har haft kö länge, men den växte enormt under pandemin. ”Swosh” sa det bara! säger Jan Mann, ordförande i Fyndets koloniförening vid Bygdevägens västra ände i Tureberg.
Det är förmiddag och drygt två veckor kvar tills odlingssäsongen drar igång på allvar.
– Ja, nu är nästan inga här. Det finns inte så mycket att göra så länge tjälen är kvar i marken. Man kan städa och klippa träd och buskar förstås, men det måste vara minst åtta grader i jorden för att man ska kunna sätta frön och potatis. Första veckan i april brukar vi kunna börja bruka jorden, säger Jan.
I mitten av mars är den frodiga grönskan en bit bort på koloniområdet, men en tidig snödroppe trotsar glatt väder och vind.
Stefan Källstigen
Föryngring har skett
Han visar runt bland föreningens 142 odlingslotter och berättar att medelåldern bland odlarna har sjunkit de senaste åren.
– Förut var det nästan bara pensionärer. Nu har allt fler yngre fått lotter, framför allt yngre tjejer verkar vara intresserade, säger han.
På en av lotterna finns ett litet växthus och ett snillrikt bevattningssystem.
Det finns inga kolonistugor på Fyndets koloniområde, men vissa har växthus eller små redskapsbodar på sina lotter.
Stefan Källstigen
– Det är ett kinesiskt par som har den här lotten, och de är väldigt noggranna. I fjol odlade de 50 olika sorters tomater för att testa och se vilken som var bäst.
Jan berättar att föreningen även har medlemmar med ursprung i exempelvis Iran, Irak och Bangladesh.
– Vi har omkring 30 olika nationaliteter. Det är roligt, många tar med sig olika växter från sina länder och prövar att odla dem här, säger han.
Rabarberstölder
Vanligast överlag är annars sallad, tomater, hallon och jordgubbar, berättar Jan.
– Och potatis, det odlar nästan alla.
Vi promenerar vidare och passerar en lott som av en arg skylt att döma har haft problem med stöld av rabarber. Stölder sker ibland, men det är ”inget jätteproblem” anser Jan.
Stölder är inget stort problem hos Fyndets koloniförening, men likväl irriterande när de förekommer.
Stefan Källstigen
– Då är det värre med en rådjursfamilj som bor här i närheten. Och fåglar som äter upp bigarråer och jordgubbar.
Även råttor har dykt upp i området, inte minst sedan tunnlarna anlades under E4 intill berättar Jan.
– Det kan vara såna här, säger han och måtter cirka 25 centimeter mellan händerna. Vi har fångat en del, men de förökar sig snabbt.
"Här får jag sinnesro"
Vid en lott intill skogsområdet väster om koloniområdet går Klas Morling omkring och krattar.
– Det här är kommunens mark men jag samlar ihop löven för att använda till en kompost. Jag gillar att skapa egen jord, säger han.
Klas Morling krattar ihop löv som han ska kompostera. "Och så passar jag på att vårstäda lite, och klippa ner perenner och reparera grejer", säger han.
Stefan Källstigen
Klas Morling bor på Malmvägen, en knapp kilometer bort, och berättar att han hade tur som ställde sig i kö och fick sin lott precis före pandemin.
– Då var jag här väldigt mycket. Här får jag sinnesro och det är fantastiskt att ha det så nära. I början odlade jag mest grönsaker, men intresset växer och breddas.
Grillar på sommaren
Även Jan bor på promenadavstånd, på andra sidan Bagarbyvägen, och spenderar en hel del tid på koloniområdet under högsäsongen från början av april till slutet av oktober.
En hög med gödselblandad jord ligger intill skogen väster om koloniområdet. "Vi brukar köpa in gödsel från Bögs gård", berättar Jan Mann.
Stefan Källstigen
– På somrarna brukar jag och min fru grilla och bjuda in våra barn och barnbarn, säger han.