När Sara Törnstrand kom hem från jobbet en eftermiddag 2019 gjorde hon en tröttsam upptäckt. Någon hade klottrat ner baksidan av den enorma carport som bostadsrättsföreningen äger.

– Jag såg hur det lyste mellan träden och tänkte att det där var inte när jag åkte imorse. Under veckan som följde fylldes klottret på, säger Sara Törnstrand, ordförande i bostadsrättsföreningen.

Carporten fungerar även som en bullerskärm och vetter såväl mot E18 som Stäketleden. Eftersom kommunen har fällt träd däremellan bevittnas skadegörelsen av tusentals bilister varje dag.

Klagomål kom in

Sedan 2019 har kommunen fått in två klagomål gällande klottret och i början på mars 2023 meddelade kommunens bygg- och miljöförvaltning att de startat ett tillsynsärende.

Några veckor senare damp en tjänsteskrivelse ner i Sara Törnstrands mejl där förvaltningen föreslagit nämnden att bostadsrättsföreningen ska ta bort klottret, annars hotar de med vite om 40 000 kronor.

– Vi har tagit kontakt med en jurist och kommunen kan inte tvinga privata fastighetsägare att ta bort klotter. Det finns ingen praxis kring det här.

Men varför vill bostadsrättsföreningen inte ta bort klottret? Svaret är enkelt: Det är väldigt dyrt.

– Vi har tagit kontakt med saneringsfirma och kostnaden skulle landa på 250 000 kronor. Vi är en liten förening och en sådan kostnad skulle innebära att vi måste höja avgiften ännu mer. Vi har redan behövt höja avgiften på grund av det ekonomiska läget.

Sara Törnstrand säger att föreningen kommer överklaga om nämnden går på förvaltningens linje.

Erik Lejdelin

Riskerar bli löpande kostnad

Risken är också stor att fasaden bara klottras ner igen, menar hon.

– Det här är ingen löpande kostnad vi kan ha.

Fasaden är inte målad i dag, vilket innebär att den inte bara går att måla över klottret eftersom det skulle riskera att bryta mot bygglovet. Dessutom består fasaden av smala ribbor vilket kräver en stor arbetsinsats vid en målning.

– Vi målade om på framsidan och då kostade det 200 000 kronor – och då var det bara mdf-skivor.

Otydligt i lagen

Sara Törnstrand säger att det hade varit en annan fråga om det fanns en tydlig lagstiftning eller praxis som bestämmer vad som gäller.

– Då hade det väl bara varit att följa. Men det finns det inte idag. Jag måste värna om föreningens ekonomi och vill inte dra på mig den här typen kostnader bara för att kommunen fått för sig något. Kommunen har heller inte öppnat upp för någon dialog om hur vi kan gå hjälpas åt, utan bara skickat krav.

När Mitt i hör av sig förvaltningen menar de att föreningen inte uppfyller sin skyldighet enligt plan- och bygglagen vad gäller underhåll, att låta klottret vara kvar strider även mot detaljplanen.

Fasaden består av smala ribbor vilket försvårar lösningen att bara måla över klottret.

Erik Lejdelin

Stockholm gör annorlunda

Mitt i har tagit kontakt med jurister på länsstyrelsen som inte vill uttala sig eftersom ett eventuellt överklagande kommer att avgöras där. Sveriges kommuner och regioner (SKR) vill inte heller uttala sig i frågan.

Mitt i frågade då Stockholms stad för att höra hur de agerar mot klotter på privata fastigheter.

– Vi ålägger inte privata fastighetsägare att sanera klotter. Det har vi inte möjlighet att göra, säger Malinda Flodman på trafikkontoret.

Däremot har det funnits vissa fall när de agerat mot ovårdade byggnader, men då har det handlat om övergivna byggnader som klottrats ner.

– Vi har sagt att vi ska överklaga, men jurister kostar också en del. Men det är antingen det eller betala 250 000 kronor för sanering.

Sara Törnstrand säger att klottret blev ännu mer synligt när kommunen tog bort träd framför deras carport.

Erik Lejdelin