142 kronor. Så mycket kostade en genomsnittlig lunch när Mitt i listade 108 lunchställen i Stockholms innerstad.

I urvalet fanns allt från rejäla portioner av indiskt eller husman till menyer där det poängteras att fisken är ångad eller att köttet är grillat.

Med andra ord har vi en hel del gemensamt med de senaste 150 årens lunchgäster (se fakta).

Lika intressant är frågan: varför äter vi lunch?

Faktum är att våra lunchvanor länge har dikterats av arbetets villkor. På 1800-talet var arbetsdagen lång, men i gengäld kunde en lunch vara två timmar lång så att arbetarna hann gå hem och äta, berättar Richard Tellström, docent i måltidskunskap och frekvent anlitad expert i tv och radio.

– När arbetstiden förkortades under 1900-talet blev det ett uppsving för lunchkrogarna eftersom många arbetare inte längre hann hem på lunchen.

Mer än bara mättnad

Och precis som i dag har en lunch på stan haft fler funktioner än att bara mätta magen. Mötet med kollegor och vänner har alltid varit en tungt vägande orsak till att vi går ut och äter lunch, menar Richard Tellström.

– På 1800-talet hade många tjänstemän minst ett hembiträde som var hemma och lagade mat. Ändå gick de ut och åt lunch för att odla sin identitet och gemenskap i yrket.

Hasselbacken på Djurgården. Fotot är taget 1865-1872.

Johannes Jaeger/Stockholms stadsmuseum

I dag fyller lunchen också en funktion som bärare av ett kulturarv. För det är främst vid den här tiden på dagen man hittar klassisk husmanskost på menyn. Men på det stora hela har den enklare maten försvunnit från lunchmenyerna, menar Richard Tellström.

– De som finns idag är mer likt den gamla tjänstemannalunchen.

Och sett till vad man får på tallriken är ett snittpris på 142 kronor inte heller särskilt dyrt, menar han.

– Jag skulle nog säga att det är billigt. Restaurangerna skulle behöva ta mer betalt med tanke på vilka kostnader de har.