Som GöteborgDirekt var först med att berätta försattes Angereds kamelcenter i konkurs av Göteborgs tingsrätt den 21 maj. Föreningen hade själva skickat in begäran efter att man saknade ekonomiska medel att fortsätta sin verksamhet.
Läs också: Omdebatterat kamelcenter i konkurs
Huvudskälet till föreningens usla ekonomi berodde på att social resursnämnd tillsammans med Arbetsförmedlingen krävt tillbaka de bidrag man beviljat om ca 800 000 kronor. Social resursnämnds ordförande Marina Johansson (S) angav att skälet var att pengarna inte använts till att bygga ett kamelstall, vilket hon menade att pengarna var villkorade för.
– Pengarna användes inte som det var avsett och då ska de betalas tillbaka. Det finns det tydliga regler för, säger Marina Johansson.
Men Géza Nagy, som länge varit drivande i uppbyggandet av verksamheten, menar att det är en efterhandskonstruktion.
– Det stod inget om detta i vår ansökan eller när pengarna beviljades. Jag förstår inte hur Marina kan påstå något sådant. Verksamheten skulle vara kopplat till integration och pengarna skulle gå till att förbereda och utveckla verksamheten, vilket de också gjorde. Det skulle vara ett kunskapscenter inte bara en kamelpark.
Géza Nagy poängterar att varken han själv eller de övriga medlemmarna i kooperativet fått betalt, utan jobbat ideellt.
– Vi lade pengar på att göra en geoteknisk undersökning inför stallbygget och anställde tre personer som stod långt från arbetsmarknaden som arbetade med att utveckla verksamheten. Vi hade till exempel en kvinna som designade våra produkter och vi var med på marknader i Angered och andra platser. Sedan ville de ha tillbaka pengarna trots att vi redan betalat ut deras löner, säger Géza Nagy.
Johanssons uppgifter om att det saknades bygglov vänder sig Nagy också emot. Enligt honom hade stadsbyggnadskontoret gett klartecken för en ekonomibyggnad, men detta försenades på grund av Länsstyrelsens utredning om utökat strandskydd – något som senare visade sig inte påverka kamelcentret.
– Vi hade 200 000 kvar och väntade på pengar från EU och Business region. Men i och med kommunens återbetalningskravet så frös alla pengar inne. De hade kunnat ha lite tålamod och ge oss ett halvår till när vi fått klartecken av Länsstyrelsen.
Varför tror du att kamelcentret blev så omdiskuterat?
– Det var en ambitiös journalist som skulle granska oss och presenterade falska fakta som blandades ihop med ett annat projekt. Det fanns en förlöjligande ton, att detta skulle vara vanvettigt. Sedan blev det politiserat och gick prestige i det. Då var inte politikerna intresserade att ta till sig av de fakta vi la fram och nu har moderaterna och de högerextrema kidnappat hela frågan.
Många tyckte det var konstigt med kameler i Sverige. Kan du förstå det?
– Det är inget märkvärdigt med att ha kameler i Sverige. Det finns en kamelranch på Öland, en gård utanför Linköping och så finns det djurhållning med bland annat kameler på Orust. Vi såg detta som en stor vision, en långsiktig verksamhet som skulle ta år att bygga upp, men som skulle ge många arbetstillfällen.
Hur känns det att det slutade så här?
– Ganska många människor här är väldigt besvikna. Själv känner jag mig uppgiven. Det har varit helt hopplöst med massmedia, där det inte gått att få korrigering och där politikerna inte brytt sig om att ta till sig fakta. Jag är pensionär och har massa annat att göra i livet och kan ägna mig mer åt min familj. Men jag tycker synd om de andra i föreningen. Detta var något de kunde.
