Järva

Stockholm växer, och i takt med det även behovet av att kunna ta hand om de döda. Sedan millennieskiftet råder det brist på begravningsmark i Stockholm, enligt staden.

Efter en utredning pekades Järvafältet redan i mitten av 00-talet ut som lämpligt för ett bygge av en ny begravningsplats, och slutligen valdes området kring Granholmstoppen i nordvästra delen av fältet ut. Begravningsplatsen kommer vara för alla, oavsett tro eller avsaknad av tro.

– Vi slappnade av lite där när alla beslut togs, det hade setts ut en plats där det skulle kunna ske även muslimska begravningar och det kändes skönt. Redan då var behovet stort. Men sedan har situationen eskalerat. Det är rätt sorgligt alltihopa, säger Järvabon Mustafa Ahmed, som följt processen sedan start.

Mustafa Ahmed

Emma Löf Hagström

Han sitter på Kista Träff tillsammans med Abdullahi Jusuf och Hagi Farah, också Järvabor.

– Diskussionen kring det hela är och har varit fruktansvärt respektlös mot alla i Järva, och i den här delen av staden generellt, som behöver en begravningsplats. Det handlar om avlidna människor, det handlar om familjer som splittras och om oro att inte få vara tillsammans. Trots det har vissa gjort allt i sin makt för att förstöra och försena, säger Hagi Farah.

Dyr nota för säkerheten

Mitt i har flera gånger rapporterat om de många turerna kring bygget av begravningsplatsen, som blivit minst sagt infekterade. På platsen ligger populära Järva discgolfpark, vars verksamhet drabbats då de förlorat många banor och kommer förlora ännu fler i nästa etapp av bygget.

Många har motsatt sig projektet och protesterat högljutt.

En grupp som kallar sig Låt parken leva har kallat bygget "en attack mot Järva" och menar bland annat på att det sker på förorenad mark som inte är lämplig att begrava människor i, och att processerna kring besluten inte gått rätt till.

De har även föreslagit en alternativ plats på fältet, som staden sagt nej till.

Många etapper i processen har överklagats, bygget har både försenats och fördyrats. Efter att man slutligen började med arbeten på platsen har bygget dessutom drabbats av omfattande sabotage och skadegörelse, vilket innebar att staden enbart under 2021 var tvungna att betala 11,1 miljoner kronor för bevakning av med hjälp av väktare och stängsel.

Mikael Andersson

Tröttnat

Några som tappats bort helt i debatten kring det hela är många av Järvaborna själva, de som går och väntar på en ny begravningsplats, anser Abdullahi Jusuf.

– En stor del av befolkningen i Järva är muslimer. Troende muslimer kremeras inte, och man begravs i en kista snart inpå sin död. I dag är det osäkert var man hamnar. Det handlar om vår trygghet, vi behöver känna oss trygga i att vi våra kroppar är tillsammans även efter vi lämnat livet på jorden. Vi är många som väntat på att Järva begravningsplats ska bli klar, och vi blir så ledsna när det saboteras och försenas, gång på gång, säger Abdullahi Jusuf.

Abdullahi Jusuf.

Emma Löf Hagström

Mustafa Ahmed håller med:

– I dagsläget hänvisas folk oftast till Tyresö begravningsplats, förut fanns även Järfälla men inte längre. Det är väldigt långt att åka, och många härifrån har inte råd eller möjlighet att ta sig dit så ofta. När det är begravning arrangerar vi från Järva bussar som tar oss dit, men det är långt och omständigt, säger han, och fortsätter:

– Folk lever här, har sina barn och barnbarn här. Man vill inte ha mormor i Tyresö, morfar i Järfälla, familjen splittrad. Man vill inte gå runt och vara orolig för var ens kropp ska hamna när man dör. Det här har varit en debatt som förlorat det mänskliga perspektivet.