Urban Grundström är sedan 80-talet med och driver en kampsportklubb i Blackeberg, Klubb Bujinkan tetsu dojo. Han är väl medveten om lokalbristen.

– Kampsporter får generellt väldigt sällan hjälp av kommuner eller landsting, varför vet jag inte.

Under pandemin tappade den lilla klubben hälften av medlemmarna, till i dag tio medlemmar.

Urban Grundström är med och driver en kampsportsklubb i Blackeberg.

Urban Grundström är med och driver en kampsportsklubb i Blackeberg.

Privat

Klubben var nära att få lägga ned. Grundström fick själv gå in och betala lokalhyran, en 40 kvadratmeter liten källarlokal, så att klubben överlevde. Nu, efter pandemin, hoppas Grundström på ett ökat antal medlemmar, något som i så fall ökar behovet av större lokal.

Stort behov

Flera idrotter behöver ytor och hallar i takt med att Bromma och Stockholm växer.

I Stockholm behövs enligt stadens strategi för idrottsanläggningar bland annat 21 nya konstgräsplaner, 27 idrottshallar, och 6 ishallar fram till 2030.

Stockholms idrottsförbund konstaterade i en rapport 2018 att stockholmare har lägre tillgång till idrottsanläggningar än invånare i övriga storstäder.

Hanna Wistrand (L), Brommabo och gruppledare för Liberalerna i idrottsnämnden, säger att detsamma gäller i dag, idrottsföreningar i Bromma och resten av Stockholm har mindre tillgång till hallar och planer än föreningar i övriga idrotts-Sverige.

– Vissa föreningar har svårt att driva fullskalig verksamhet på grund av anläggningsbristen.

Hanna Wistrand, gruppledare för Liberalerna i idrottsnämnden.

Hanna Wistrand, gruppledare för Liberalerna i idrottsnämnden.

Stefan Källstigen

Även Maria-Elsa Salvo (S), idrottsnämndens ordförande, konstaterar bristen:

– Jag önskar att behovet var uppfyllt men det är en stor brist på anläggningar, Stockholm sticker ut som en av de sämsta i landet. Därför satsar vi en miljard kronor extra på idrottsinvesteringar under mandatperioden.

Kan inte bekräfta

Hanna Wistrand säger att enligt beräkningar från den förra grönblå majoriteten krävs nio miljarder kronor för att fylla behovet av nya idrottslokaler och ytor för idrott.

Maria-Elsa Salvo kan inte bekräfta summan.

– Det är ingen siffra jag känner igen, men vi vet att behovet är enormt.

Maria-Elsa Salvo (S), idrottsnämndens ordförande.

Maria-Elsa Salvo (S), idrottsnämndens ordförande.

Björn Dalin

Wistrand tycker att stadens anläggningsstrategi är bra:

– Strategin är framtagen med de stora specialförbunden och är för första gången hopkopplad med verkligheten.

Något som försinkar arbetet med att bygga i kapp är enligt Hanna Wistrand det rödgröna styrets ovilja att låta privata byggherrar bygga hallar och planer.

– Två spadar är mer än en och får mer gjort.

Maria-Elsa Salvo delar inte uppfattningen:

– Det handlar inte om vem som får bygga, det är fritt fram. Det vi har varit tydliga med är att vi inte vill gå vidare med OPS-avtal (offentlig-privat samverkan, reds anm.) där en privat aktör bygger och staden binder upp sig på att hyra under många år. De kan bli 40 till 70 procent dyrare.

Här byggs det

En idrottsanläggning som ska byggas är Bällsta IP i Bromma.

– Bällsta IP kommer fylla upp behover som friidrotten i västerort har och också delar av konstgräsbehovet (fotboll), säger Wistrand.

Maria-Elsa Salvo:

– För friidrotten i västerort är Bällsta IP jätteviktig. 

Urban Grundström i kampsportklubben i Blackeberg väntar närmast på ett resultat av en enkät föreningen varit med och besvarat, om behovet av lokaler och ytor.

– Men tanke på hur det har sett ut tidigare år är allt vi kan erbjudas positivt.