Hon är den 35-åriga musikalstjärnan som nu gör sin tredje Maria, huvudrollen i Rodger och Hammersteins i år 60-årsjubilerande musikal, som blev en Oscarsbelönad film 1965.
Då var det en 30 årig Julia Andrews som spelade Maria. Och, jo, Sara Axelsson har sett filmen. Men hennes "Sound of Music" är med Carola Häggkvist i huvudrollen.
– Hennes "Jag tror på mig"... åh, hon gjorde den så bra. Den gjorde jag framför spegeln och på andra ställen då jag var yngre, säger hon.
– Som musikal har "Sound of Music" funnits med mig sedan jag var liten.
Ynnest att få göra rollen
Sara Axelsson är uppvuxen utanför Lysekil, har sedan gått på Balettakademin i Göteborg (gick ut 2007) och får nu för andra gången göra sin favoritroll i Göteborg och på Lisebergsteatern.
– Perfekt. Jag bor 17 minuter från Lisebergsteatern med cykeln, säger hon, bosatt i Björkekärr.
– Det är en ynnest att få göra den här rollen. Jag är så tacksam och jag undrar om jag någonsin kommer tröttna. Den har kommit att betyda så mycket för mig. Personligheten får mer och mer färger. Det är spännande att få göra henne många gånger. Det känns som om jag bottnar mer och mer i rollen.
Tredje uppsättningen
Ja, det är alltså den tredje uppsättningen av "Sound of Music", som hon medverkar i som Maria, postulanten från ett kloster som hamnar hos den barnrika familjen von Trapp som gouvernant. Alla med Kålle Gunnarsson som regissör.
Totalt är det ett 20-tal personer på scenen. Inte så konstigt då förutom Maria också baron Georg von Trapp, hans sju barn finns med plus nunnor, betjänter, nazister...
– Jag förstår inte att vi får plats. Men på repetitionerna har vi varit ännu fler, säger Sara Axelsson, något som förklaras av att de finns två uppsättningar von Trapps barn.
Verklighetsbakgrund
Kålle Gunnarsson är förtjust i sin stora uppsättning och har fullt förtroende för sin ensemble.
– Några av ungdomarna gör sin första produktion. Alla kommer från min skola i Falkenberg, så jag känner dem väldigt väl. Jag är en noggrann regissör och alla får mycket regi, så jag tror att samtliga är sedda, säger han.
– Hela ensemblen är väldigt omhändertagande, så barnen är mitt minsta problem. De är väl inkörda och några har till och med varit med i tidigare uppsättningar. Då är det värre med de vuxna...
Kålle Gunnarsson skrattar. Nej, han är inte orolig. Han kan sin "Sound of Music" och litar fullt upp på sin ensemble.
– Jag vill göra "Sound of Music" trovärdig och vill inte försköna något. När nazisterna är på scen är det inga snälla människor, säger han.
– Jag vill att känsla ska vara, när man går hem, att måtte detta inte hända igen.
För det är ju så att musikalen har sin verklighetsbakgrund, hur familjen von Trapp med Maria flydde Österrike och nazisterna.
