Många blev upprörda när planerna på nya bostäder runt Kastanjeparken i Mälarhöjden blev offentliga, för ett par år sedan. Upp till 200 bostäder skulle byggas, den populära parken krympas väsentligt och mycket grönska försvinna. Upprop startades, lokala föreningar protesterade och Facebookgrupper bildades.
Nu är omarbetade planer ute på samråd, till den 13 juni. 150 bostäder är det som gäller nu: tio punkthus, placerade i lekparkens ena kant och i dalgången med blandskog, längs Klubbensborgsvägen. De ljust putsade femvåningshusen har tydliga drag av funktionalism, i samklang med 40-tals-husen på Klubbacken strax intill.
– Vi har minskat antalet bostäder och ändrat utformningen och utbredningen, framför allt med hänsyn till naturvärden och kulturmiljön, säger Jesper Fornander, handläggare på stadsbyggnadskontoret.
Visionsbild av de tio hus som planeras längs Klubbensborgsvägen i Mälarhöjden, sett från korsningen mot Klubbacken och Brådstupsvägen.
Dinell Johansson/Primula
Parken formas om
Jesper Fornander betonar att förslaget inte längre innebär att Kastanjeparken krymper, utan får en ny utformning och blir mer långsmal. Den vilda naturen ner mot Mälaren tas i anspråk för det, med både ”mer organiserade” parkdelar och ”vildare partier”.
Men bland Mälarhöjdsbor kvarstår kritiken. Lisa Spetz, en av dem som stod bakom uppropet Rädda Kastanjeparken, konstaterar att mycket natur kommer att tas bort och hela känslan i området förändras.
– När jag läser det nya förslaget ser jag att de förstått att lekparken behövs. Men det är fortfarande helt fel att bygga här. Husen blir som en hög mur alldeles inpå parken. Naturkänslan här försvinner, både i parken, längs Klubbensborgsvägen och för alla som går mot Klubbacken, säger hon.
Visionsbild av del av Kastanjeparken, när byggprojektet är klart.
Dinell Johansson/Primula
Förskolor revs
Hon sätter också in bygget i ett större perspektiv. Nyligen revs två förskolor med stora utegårdar längs Selmedalsvägen, där 450 bostäder ska byggas. De nya förskolor som ska tillföras får mindre gårdar och därmed större behov av att göra utflykter i området, påpekar hon.
– De få gemensamma ytor som finns i området behövs verkligen, och än mer när så många människor ska flytta hit, säger hon.
Klubbensborgsvägen, där 150 bostäder planeras i tio punkthus. Grönskan längs vägen försvinner.
Märta Lefvert
Kristina Raséus Forsberg sluter upp i parken. Hon är verksamhetschef för Klubbensborg, med kafé, vandrarhem och camping nere vid Mälaren. Stadsbyggnadskontoret menar att avståndet mellan de nya husen och Klubbensborg blir tillräckligt, men hon håller inte med.
Det grönskande vägen ner mot de k-märkta 1700-talshusen förvandlas till en stadsgata med stora bostadshus för nära både camparna och den känsliga kulturmiljön, menar hon.
– Vem vill campa intill en byggarbetsplats eller ett bostadsområde? Det här är ett unikt område, som riskerar att skadas, säger Kristina Raséus Forsberg.
Uppdag från politiken
Stadsbyggnadskontoret har ett uppdrag från politiken att se till att 140 000 bostäder till 2030 i Stockholm 2010–2030 (i december 2022 var 49 procent klara eller påbörjade). Att hitta okontroversiella platser för byggena blir allt svårare, konstaterar Jesper Fornander.
– Det finns få platser kvar där folk tycker att det är bra att man bygger. Samtidigt har vi vårt uppdrag från politiken. Det är en ständig avvägning, säger han.