I Furutorp pilar hundarna fram på stora vidder. De springer i cirklar kring sina hussar och mattar som samlats för att berätta vad rastgården betyder för dem.

– Här kan stora hundar ta ut svängarna. Det är den enda hundhagen där de kan springa ordentligt, säger Gert Andersson.

I drygt 20 år har rastgården varit en populär tillflyktsort. I Stockholms största hundhage kan även hundägarna få sig en ordentlig promenad.

– Kommunen borde fråga sig varför hundhagen är så eftertraktad – jo, den är så stor. Med det här utrymmet kan hundarna springa fritt och det blir inte konflikter mellan hundarna, säger Joanna Andén.

– Här umgås också människor i alla åldrar med ett gemensamt syfte. Och vi brukar inte vara fler än såhär.

Men staden menar att rastgården blivit allt mer poppis. I samband med pandemin var det många som skaffade hund – närmare bestämt tillkom 734 hundar mellan 2019 och 2021, enligt Jordbruksverket.

De senaste åren har flera klagomål inkommit till staden, från villaföreningen för de cirka 30 hushåll som finns i området. Klagomålen gäller bilar som stått inträngda på den lilla parkeringen och hundar som skäller. Den granne Mitt i lyckats få tag i säger dock att han inte störs alls.

Samtidigt har de som vistas på rastgården samlat 550 namn på personer som vill bevara den.

– Staden har fått in namninsamlingen där cirka 44 procent av dessa är Lidingöbor och resten är besökare från Storstockholm, säger Adriana Buzea, förvaltningschef på tekniska förvaltningen.

Nu har tekniska nämnden fattat beslut om att hundrastgården ska förminskas – så att den inte sträcker sig nära tomtgränserna. Staketet kommer att flyttas och den provisoriska parkeringsplatsen ska tas bort.

Den tidigare 23 000 kvadratmeter stora hundrastgården blir snart 13 000 kvadratmeter stor i stället.

– Genom de föreslagna åtgärderna kommer staden att bevara hundhagen i Furutorp som fortsatt kommer att vara en av de största i Stockholm, säger Adriana Buzea.

Hur ser man på att de som vill bevara rastgården är fler?

– Det är två skilda saker. De som bor där klagar på att de störs i sin boendemiljö och de som vill behålla hundhagen har berättat hur viktig den är för dem. Vilket vi också tagit hänsyn till i och med att vi behåller hagen.

Liberalerna och Kristdemokraterna på Lidingö har reserverat sig mot beslutet att minska storleken på rastgården. Att halvera ytan vore "djupt olyckligt" och prislappen för att göra det – 120 000 kronor – är "totalt onödig", skriver L och KD gemensamt.

De pekar också på risken att folk i stället väljer att rasta sina hundar utan koppel i områdets skogar.

Margite Guséus Nordenstam har initierat namnlistan för de som vill bevara hundhagen i sin nuvarande form. För hennes del är kampen inte över.

– Vi ger inte upp. Vi tror att vi kan påverka opinionen och politikerna, säger hon.

"Platt gräsyta"

Den nya utformningen av hagen är hon inte nöjd med.

– Det blir i princip en platt gräsyta och själva grejen med hagen har varit att hundarna kan nosa bland stock och sten. Man har tagit bort hela naturen som tilltalar hundarna.

– Från kommunens sida kommer nu någon skrivbordslösning, säger Gert Andersson.

Joanna Andén föreslår att staden anlägger en lika stor rastgård på södra ön för att locka människor dit i stället.

Lika stora blir de inte, men staden planerar för två nya hundhagar. En av dem i skogsområdet nordväst om Högberga station – den andra i Koltorp nära Stockby industriområde. De kommer att vara 5000 respektive 5500 kvadratmeter stora.