Att personal och boende står vid spisen och lagar mat kan rendera i att brandkåren rycker ut – så har det varit i många år på Hässelgården.
– Jag tycker det här innebär stora risker, det borde ses över. Det sker ofta, men man rycker på axlarna åt det. Jag är rädd för hur boende, vi besökare och personal agerar den dagen det faktiskt brinner. Kommer vi tro det är falskt då också? säger besökaren Lena Ekvall.
Även besökare utifrån
Mitt i träffar henne två dagar efter det senaste falsklarmet, som gick precis innan gympapasset på aktivitetscentrat 24 april. Till träffpunkten kommer även de som inte bor på äldreboendet.
– Folk gick bara omkring som om ingenting hänt, ingen tog sig ut, trots att vi då inte hade fått besked än. Alla utgick från att det var falsklarm och det var det, säger Lena.
Falsklarm. Flera falska brandlarm drabbar Hässelgårdens äldreboende i Hässelby gård, något som besökaren Lena Ekvall bland annat reagerar på. "Man blir ju fullständigt galen om falsklarm går hela tiden", säger Lena.
Filip Magnusson
Brandkåren ryckte ut – ännu en gång. Mitt i har begärt ut siffror från Storstockholms brandförsvar som visar att brandkåren bara sedan 2020 ryckt ut till Hässelgården 116 gånger – utan att det brunnit en enda gång. Sedan 2011 har brandkåren ryckt ut till Hässelgården på falska brandlarm 273 gånger. Sedan 2014 har det varit ett problem, och utryckningarna sker väldigt ofta.
– Jag är rädd för panik den dag det verkligen brinner. En tillvänjning bland oss kan ju ha skett som riskerar bli förödande. Här finns både äldreboende, seniorlägenheter, träningslägenheter för vuxna i behov av stöd och vårt aktivitetscenter, säger Lena.
Brandkåren vill inte se falsklarm
En kvinna som bor på boendet, men inte vill ha sitt namn i tidningen, säger:
– På ett sätt känner jag att det är bra att brandkåren kommer. Men det är klart att det kan vara otäckt om folk till slut tror att en riktig brand är ett falsklarm, säger hon.
Filip Magnusson
Brandkåren själva hade gärna sluppit åka på falsklarmen på Hässelgården. Björn Westerdahl, kommunikationschef på Storstockholms brandförsvar, säger att de så kallade automatlarmen är ett av de vanligaste larmen de tvingas ut på.
– Men vi vill ju inte att larmen ska gå i onödan, säger han.
– Det kan vara värt för verksamheten att se över larmsystemet. Man kan se över placeringen av detektorer, göra rent eller byta detektorer, se över ventilationen i byggnaden. Att se över ventilationen är förknippat med en kostnad, men det kan även bli kostsamt att betala för automatlarm utan brandtillbud.
Björn Westerdahl på Storstockholms brandförsvar.
Jonas Nyström
Det kan vara läge att undersöka vad brandlarmen beror på, menar Westerdahl.
– Om man har ett avtal med en larmoperatör eller SOS Alarm kan det vara värt be om stöd och rådgivning, säger Westerdahl.
Detektorer kan inte särskilja
Hässelgården ägs av stadens fastighetsbolag Micasa, som även delvis driver det. I dag finns ett heltäckande utrymningslarm i huset som är kopplat till räddningstjänsten. Alla utrymmen och lägenheter har detektorer, som känner av partiklar i luften. Detektorerna kan inte särskilja på os eller ånga från matlagning, eller brandrök.
– Vi är medvetna om problematiken och vi har ett pågående arbete där vi i stället installerar fristående brandvarnare i våra seniorlägenheter för att minska mängden onödiga larm, säger Micasas kommunikationsstrateg Siran Aleksandrian Wahlman.
När är de fristående brandvarnarna installerade?
– Vi hoppas arbetet är klart innan sommaren. Då kommer vi omgående koppla ifrån utrymningslarmet från lägenheterna.