Det är tätt mellan lyftkranarna i Farsta och Sköndal. Där nya bostadsområden skjuter i höjden minskar den sammanhängande grönska som utgör både hem och transportväg för insekter, fåglar och däggdjur.

Nu finns ett program för hur djurliv och natur ska värnas i ett alltmer förtätat söderort. I miljöförvaltningens dokument ”Stadsdelsvist åtgärdsförslag för biologisk mångfald: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck” pekas elva gröna stråk ut.

I varje stråk listas mängder med konkreta förslag – allt från groddammar och ekodukter till restaurering av vattendrag och anläggande av ängsmark.

– Vi måste arbeta för att ha kvar de här miljöerna. Det är superviktigt att det finns riktlinjer som i sin tur kan leda till konkreta åtgärder, säger Klara Allenmark, landskapsarkitekt och natursamordnare på Farsta stadsdelsförvaltning.

Åldrade giganter behöver hjälp

Vi träffar henne i en ekdunge i västra Sköndal. Här finns två träd som kategoriseras som jätteekar. Med vida kronor och imponerande stammar lever de upp till epitetet. Men de månghundraåriga giganterna behöver hjälp på traven för att överleva.

– Här arbetar vi med att rensa undan asp och sly så att ekarna får det ljus de behöver, annars dör de, berättar Klara Allenmark.

Där det inte finns träd kan stadsdelsförvaltningen skapa konstgjorda, så kallade mulmholkar.

– Det är en sorts fejkträd; en behållare som sätts upp och fylls med till exempel sågspån. Det kan fungera som bostad för både skalbaggar och fåglar.

Klara Allenmark, naturvårdssamordnare i Farsta stadsdel, vid en av de jätteekar som stadsdelen arbetar med att bevara.

Angie Gray

Tipset: Låt gräsklipparen stå

Varje år söker stadsdelen pengar för specifika projekt. Bland de som kan bli av i år finns just mulmholkar, groddammar i Skönstaholm och plantering av blommande fruktträd.

I det mer löpande arbetet ingår att placera ut död ved för att främja insektslivet.

Varför ska man satsa pengar på småkryp?

– Det är de små liven som är grunden till allt mänskligt liv. Att vi har kvar naturen. Det är ett stort system som hänger ihop.

Stockholms stad hoppas att åtgärderna ska inspirera privatpersoner och bostadsrättsföreningar att göra sitt för den biologiska mångfalden.

Har du några tips?

– Sluta klippa gräset och anlägg en blomsteräng. Plantera blommande äppelträd och ta inte ner gamla fruktträd. Gör en insektsholk, det är bara att borra några hål i en träbit, Klara Allenmark.

Syskonen Jasmine och Elton Anttila spanar efter liv i en av Sköndals mäktiga gamla ekar.

Mattias Kamgren

Barndomens Sköndal är förändrat

Några som gläds åt den lokala naturen är familjen Anttila i Sköndal.

– Vi tycker om att vara ute, ofta på udden i Stora Sköndal. Där brukar vi klättra i bergen, säger Linda Anttila.

Samtidigt vittnar hon om hur byggprojekt har förändrat landskapet.

– Det är när de börjar skövla som man märker av det. Jag är uppväxt i Sköndal. Jag vet hur det var tidigare.

Gillar sällsynta djur

På väg hem från skola och förskola kollar barnen in i en ihålig ek.

– Där är en skalbagge, utropar Jasmine, 7 år.

Men deras favoritdjur är svårare att få syn på – i alla fall i Sköndal.

– Jag tycker om enhörningar och hästar, säger Jasmine.

Lillebror Elton hojtar högt:

– Hajar!

Utpekade stråk där den biologiska mångfalden ska förstärkas. Karta: Stockholms stad

Stockholms stad