Det hade precis börjat spira i rabatterna med krokusar och snödroppar. En och annan modig odlingsälskare kanske passade på att ställa ut de lite mer köldtåliga plantorna som grönkål och luktärt.

Och så kom snön förra veckan.

– Förra året så tog frosten allt jag hade planterat ut. Då är det bara att börja om, säger Anneli Köhler, ordförande för Fnyskens odlarförening i centrum.

Hon och tre till i föreningen är vid lotterna bakom golfbanan och tittar över vad som behöver göras så fort snön har smält. Annars är det tomt, än är ingen här för att gräva eller laga staket.

Men trädgårdssäsongen har trots det redan startat. Emma Olofsdotter får plocka bort krukor från sängen varje kväll när hon ska sova och Sara Holmkvists barn såg ett säkert vårtecken för flera veckor sedan: Hemmet fylls av växter.

– Säsongen är lång, vi kunde plocka grönkål hela vägen in i december förra året, säger Bengt Olsson.

Två års väntetid

Intresset för att odla egna grönsaker och blommor växer och trycket på odlingslotterna i kommunen är hårt. Fnyskens odlarförening har alltid runt 30 personer i kö och flera av dem som redan har en lott hade gärna fått en till, men det tar ofta mer än ett, två år innan en lott blir ledig för den som väntar.

– Att odling har blivit mer populärt är det inget snack om, säger Emma Olofsdotter.

Hennes mål med odlingen är att bli självförsörjande och hon vill se hur långt hon kan ta det.

Även till en lott hos Trädgårdsföreningen Gudö å är det kö. Under 2019 märkte de ett växande intresse och hade kö för första gången på länge, och under pandemin ökade intresset ytterligare. De har i snitt runt 30 personer i kö och väntetiden är omkring två år.

Ragnhild Reslow har varit med i trädgårdsföreningen sedan 1980, tre år efter att den grundades, och hon har märkt hur intresset kommer och går genom åren.

– På 80-talet var det långa köer och det var lätt att hyra ut. Sedan hände något i början på 2000-talet, vi hade massor av lediga lotter.

Krävs arbete att sköta lotten

Hon tror att en av anledningarna till att det börjar bli populärt igen är att det talas mycket i media om odling, giftfria grönsaker och att man ska veta var maten kommer ifrån.

– Jag tycker det är väldigt trevligt att vi har en hel del yngre personer som vill börja odla. Några upplever att det är jobbigare än de trodde, en del tycker det är hur roligt som helst. Men man kan alltid lära sig.

Fnyskens odlarförening vill utveckla de gemensamma ytorna för att underlätta häng. De vill också plantera fler gemensamma fruktträd som alla medlemmar får plocka och äta ifrån.

Johannes Ang

För gänget vid Fnysken är odlingen ett sätt att koppla av och en plats för gemenskap. För även om alla har sina egna lotter så sköts resten av föreningens mark tillsammans. Gräs ska klippas, frukt ska plockas och de delar med sig av frön, plantor och kunskap.

– Vi har människor med många olika nationaliteter och vi lär av varandra, säger Anneli Köhler.

För den som är intresserad av att börja odla vid Fnysken eller Gudö å så behövs inga förkunskaper. Men det gäller att vara förberedd på att det krävs arbete.

– Man får gärna ställa sig i kö men jag vill också slå ett slag för gemenskapen, det är viktigt att engagera sig. Men det är bara att köra även om man inte har provat förut. Och här är det bara att fråga, säger Sara Holmkvist.