En miljon kronor ska ge tio nya muralmålningar på två år i Stockholm. Tillsammans med en ny strategi hoppas kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C) att pilotprojektet ska bana väg för mer gatukonst i Stockholm. Det har han själv länge stridit för.
– Nu prioriterar vi upp gatukonsten och muralmålningarna och pekar tydligt på att det här är bra för Stockholms stadsmiljö. Både tiden och politiken är mogen för att ta nästa steg, säger Jonas Naddebo.
"Har inget med gatukonst att göra"
Men Graffitifrämjandets Tobias Barenthin Lindblad, som föreläser om och håller i stadsvandringar om gatukonst, är inte övertygad. Han anser att staden snarast försöker kidnappa gatukonst som begrepp när man i själva verket gör en satsning på stora beställda verk.
– Känslan är att staden bara vill ta ett häftigt uttryck som street art eller gatukonst men det här är en satsning på stora offentliga verk. Det är bra, men har ingenting med gatukonst att göra. Gatukonst är en deltagarkonst, säger Tobias Barenthin Lindblad.
Han liknar strategin vid att bygga nya arenor för professionell fotboll utan att fixa en enda träningsplan till invånarna. I stället för att fånga upp och jobba med stockholmarnas egna initiativ har staden dragit igång ett elitprojekt, anser han.
Lagliga väggar finns
Tobias Barenthin Lindblad hade önskat att staden också hade bjudit in alla att delta med öppna väggar i närheten av muralerna och tänkt brett med workshops, utställningar och konstnärssamtal.
https://www.mitti.se/noje/har-ar-stockholms-nya-lagliga-graffitivagg/lmrdz!3626823/
Men kulturboragarrådet Jonas Naddebo håller inte med om att den nya strategin är ett elitprojekt.
– Vi har våra lagliga väggar. De finns ju också. Här handlar det om att göra investering på ett mer långsiktigt sätt i gatumiljö. Jag ser ingen konflikt i detta, säger han.
I nolltoleransens skugga
Jacob Kimvall, konsthistoriker vid Stockholms universitet som forskat om graffiti och gatukonst, anser att stadens långa arv av nolltolerans fortfarande fäller en skugga över inställningen till gatukonsten i Stockholm. Att flera borgerliga partier efter förra valet tvingades begrava sitt motstånd mot de lagliga väggarna i förhandlingarna med Miljöpartiet tycker han märks i strategin.
https://www.mitti.se/nyheter/klart-sa-blir-framtiden-for-graffitivaggen-i-bromsten/repube!BPoWkdH4jor0Z9TdmwNF5g/
– Man försöker navigera på ett fält som är väldigt laddat politiskt. Det finns fortfarande splittring i frågan. Det man gör nu är att enas om minsta gemensamma nämnare. Muralmålningar lockar press, besökare och är ofta omtyckta, säger Jacob Kimvall.
Kulturborgarrådet: Ingen laddad fråga
Att staden duckar frågan om de lagliga väggarna ska få vara kvar, inte berör framtiden Nordens största graffitiområde Snösätra i Rågsved eller tar ställning till hur äldre rivningshotade graffitimålningar ska hanteras visar att man inte är redo att på allvar öppna för gatukonsten, anser han.
– Det känns som att man vill plocka russinen ur kakan. Man vill inte ha allt det krångliga med gatukonsten utan bara det okontroversiellt fina, säger Jacob Kimvall.
https://www.mitti.se/nyheter/norra-snosatra-kan-bli-kulturplats/repuba!5IOg72IAYP0gOg9yo@UTYA/
Men Jonas Naddebo kallar resonemanget för en övertolkning och menar att de borgerliga partierna har släppt den tidigare infekterade diskussionen om graffiti och nolltolerans.
– Jag upplever inte att det är speciellt laddat utan jag tror att det finns en stor uppslutning kring de här frågorna, säger han.