Att behöva bege sig hemifrån för att få hjälp eller information i en krissituation är en främmande tanke för många. Och en krissituation känns mycket riktigt långt borta när Tyresös beredskapssamordnare Markus Poletti möter Mitt i Tyresö i Bollmoradalens kyrka. Vårsolen värmer fasaden och inne i kyrkan vilar ett sedvanligt lugn.
Om en kris slår till mot Tyresö är tanken att det är hit man ska bege sig.
– I centrum bor det mest människor i kommunen och därför finns det tre trygghetspunkter här ganska nära varandra – Kvarnhjulet, Bio Forellen och Bollmoradalens kyrka, säger Markus Poletti.
Som ett led i arbetet med att höja beredskapen i Stockholm ska samtliga kommuner presentera trygghetspunkter där folk ska samlas vid till exempel översvämningar, it-attacker eller långa elavbrott.
Började med värmestugor
I Tyresö har det funnits en organisation för kollektivt omhändertagande i så kallade värmestugor sedan 2005. Detta omfattar stöd till kommuninvånarna främst vid ett långvarigt strömavbrott på vintern och bygger på utnyttjande av en till tre skolor samt gymnasiet.
– Vi har våra fyra värmestugor som främst är till för att tillhandahålla värme, varm dryck eller soppa och vila. Men det behövdes fler platser för att kunna förmedla viktig, kommunal information till medborgarna. Vi har också ett förändrat världsläge där vi efter kriget i Ukraina sett att behovet av tillförlitlig info till medborgarna är större än vi trodde.
Därför har ytterligare sex trygghetspunkter presenterats, totalt blir de alltså tio.
Syftet med dem skiftar beroende på samhällsstörning, men gemensamt är att de snabbt ska kunna öppnas upp och att invånarna vet vart de kan vända sig och vilket stöd som erbjuds.
Vilken eller vilka trygghetspunkter som aktiveras vid en krishändelse beslutas utifrån en rad olika faktorer, av kommunens krisledningsorganisation.
– Kyrkan har en stor och bra lokal. Att bygga upp en reception är jätteviktigt, där kan människor anmäla sig och vi kan både samla in och dela all information. Sen har man olika stationer där man till exempel kan ladda mobilen, hämta vatten eller vad som nu behövs beroende på krissituation.
Utgångspunkten är att trygghetspunkterna är till för ett mindre antal. "Den enskilde ska se till att vara förberedd om krisen kommer", säger Markus Poletti.
Pekka Pääkkö
Kyrkan en plats för kriser
Enligt Annika Alfsdotter som är administrativ chef i Bollmoradalens kyrka, är kyrkan redan en naturlig del av sammanhanget.
– I kyrkan har man alltid samlats vid kriser, vid glädje och sorg. Får vi frågan att öppna upp för att hjälpa människor så gör vi det, det är vår roll, säger hon.
I kyrkan finns också många på plats som redan har stor vana att möta andra människor och ge den typen av stöd som kan behövas vid en eventuell krissituation.
– Jag skulle säga att ni har den största praktiska erfarenheten att möta människor i kris, säger Markus Poletti.
– Jag tror också att god samverkan är a och o, där församlingen är en av många instanser som kan göra ett viktigt jobb. Det viktigaste är att vi alla hjälps åt i händelse av kris, säger Annika Alfsdotter.
"I kyrkan har man alltid samlats vid kriser, vid glädje och sorg", säger Annika Alfsdotter, administrativ chef i Bollmoradalens kyrka.
Pekka Pääkkö
Klara sig själv
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och SKR, Sveriges kommuner och Regioner, har gemensamt tagit fram en handbok i kommunal krisberedskap, där trygghetspunkter är ett särskilt kapitel sen september 2022.
Men själva utgångspunkten är att merparten av allmänheten ska klara sig själva, något som Markus Poletti vill poängtera.
– Kommunen har ett ansvar att ta hand om de människor som finns inom kommunens omsorg, våra äldre och våra yngsta medborgare. Att ha en god hemberedskap tar udden av krisen och bidrar till att kommunens resurser når dem som verkligen behöver dem. Har våra kommunmedborgare en krismedvetenhet, är förberedda och tar sitt ansvar om krisen kommer så har jag gjort mitt jobb, säger han.