Storfors. Sunne. Hagfors.

Rummen i Farsta stadsdelsförvaltnings konferenslokaler har, i likhet med områdets gator, värmländska namn som utstrålar trygghet.

Det passar bra, för här på Storforsplan 36 ligger en av stadsdelens två nya trygghetspunkter. Hit ska folk kunna bege sig vid kriser, till exempel översvämningar, cyberattacker eller långa elavbrott.

Här ska invånarna kunna få information, ladda sin mobil, hämta vatten, vila sig, värma sig eller få annan hjälp.

– De viktigaste kraven på lokalerna är att man ska kunna ta emot en större mängd människor och att man ska ha tillgång till värme och vatten. Men här har vi även plats för omplåstring om det behövs, säger Cathrin Levander, säkerhetssamordnare på Farsta stadsdelsförvaltning.

Rinnande vatten. I lokalerna på Storforsplan finns både kök och toaletter.

Angie Gray

Träfflokal i Hökarängen

Satsningen på trygghetspunkter är en del i att stärka landets krisberedskap. I Stockholm fick stadsdelarna i uppdrag tidigare i år att ta fram förslag på lämpliga lokaler.

I Farsta föll valet alltså på Storforsplan, samt på Emma träfflokal på Lingvägen 161 i Hökarängen. Där driver stadsdelen till vardags kafé och mötesplats för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Huset på Lingvägen ägs av Stockholmshem som är ett kommunalt bolag. Det är lämpligt med lokaler där vi själva har verksamhet som vi snabbt kan omvandla till ett annat användningsområde. Det ligger också nära till vägar och tunnelbana, och både brandstationen och kyrkan ligger i närheten, konstaterar Cathrin Levander.

Trygghetspunkt. Emma träfflokal på Lingvägen 161 i Hökarängen.

Mattias Kamgren

Det är stadsdelsdirektören som beslutar när trygghetspunkterna ska aktiveras. Efter det som hänt i Ukraina kanske många tänker på krigsutbrott. Men enligt Cathrin Levander kan det lika gärna handla om en lokalt begränsad kris som berör ett mindre antal människor.

– Det kan vara en stor brand, ett utsläpp av ett farligt ämne eller att en fastighet har blivit utan värme eller vatten.

En annan viktig funktion för trygghetspunkterna är information.

– Om de vanliga informationskanalerna inte fungerar ska det här vara en plats där du kan känna dig trygg och få korrekt information och den senaste informationen, förklarar Cathrin Levander.

I alla stadsdelar

Andra stadsdelar med större befolkning har valt att satsa på flera trygghetspunkter. Enskede-Årsta-Vantör med drygt 100 000 invånare har tre trygghetspunkter utspridda över stadsdelen. Södermalm med 130 000 bofasta har fyra. Farsta med drygt 60 000 invånare har alltså två.

Tanken är att man ska kunna gå till en trygghetspunkt även i en annan stadsdel, om man till exempel befinner sig på jobbet när något inträffar.

Hur ofta tror du de här trygghetspunkterna kommer att komma till användning?

– Förhoppningsvis kommer de inte att behöva användas men om det behövs så finns de här, säger Cathrin Levander.

Viktig plats. En trappa upp till vänster på Storforsplan 36 ligger konferenslokalerna som utsetts till trygghetspunkt.

Angie Gray