– Varje sommar packade vi ihop i stan och flyttade till landet, till sommarstugan i Käppala på Lidingö. Vi hade ingen egen bil så vi tog taxi dit och stannade hela sommaren. Det var som två skilda världar, berättar Carl-Henrik Ankarberg.

Det var 1940- och 50-tal och Carl-Henrik byggde kojor i skogen och badade vid Fågelöudde och Käppalabadet.

– Det var minigolf, fotboll och smågnabb med tjejerna. Tanterna tyckte att det var hemskt när vi spelade hartsfiol, minns han.

Hartsfiol var ett busstreck som innebar att man gnuggade en bit harts, alltså hård koda, upp och ner längs ett snöre som man spänt fast vid ett fönster.

– Vi busade med de som var inne i huset. Tanterna trodde att det var kattslagsmål. Det var ett oskyldigt sommarliv, säger Carl-Henrik Ankarberg.

Carl-Henrik Ankarberg som barn, sommaren 1956. Utflykt till det populära strandbadet vid Fågelöudde på Lidingö.

Privat.

Saft från generaldirektörn

Han minns att livet på landet innebar en social utjämning där klasskillnaderna minskade.

– I stan var det striktare och man bockade för farbror advokat. På landet pratade grannungarna med varandra och vi kunde gå in och få saft eller plåster även om det bodde en generaldirektör där. Min pappa bjöd även ut goda vänner till oss, som inte hade egen stuga, på midsommar och pingst. Många hade tält på den tiden och gästerna tältade i vår trädgård, berättar han.

Carl-Henrik Ankarberg: "Sommarstugan byggdes på 1920-talet när Käppala blev Lidingös största sportstugeområde med ett sextiotal sommarställen, där olika Stockholmsfamiljer bodde. Sommaren 1943 köptes ”Trollebo” som denna stuga vid Måndagsvägen kallades, av min far ingenjör Arne Ankarberg. Jag som är född 1946 vistades som barn varje sommar där. Huset revs först 1999 som ett av de sista sommarhusen i Käppala. Foto från 1943.

Privat.

Somriga gymnaster vid Käppala sommarstugeområde på Lidingö på 1940-talet.

Privat.

Havsbad poppis för stockholmarna

Söderut, i Haninge, hittar vi Årsta havsbad som även det var ett populärt sommarstugeområde för stockholmarna på 1940-talet. En som har barndomsminnen därifrån är Richard Roosvall.

 – På den här tiden var det väldigt sällsynt att folk åkte utomlands. Vi tillbringade hela sommarloven här ute och pappa åkte in till stan härifrån för att jobba. Vi hade en liten motorbåt så vi var ute på sjön mycket. Jag hade mina sommarkompisar och vi lekte mycket krig, det var ju krigstider. Vi pangade på varandra, minns han.

Årsta havsbad på 1940-talet. Framför sin stuga, som familjen Roosvall har kvar i dag, sitter Richard Roosvall med sin storasyster och pappa.

Privat.

Närmare stan, i det som i dag är Tallkrogen, låg Svedmyra kolonistugeområde på 1920-talet och fram till cirka 1950 när Tallkrogens villaområde började byggas.

Kerstin Rehnman, i Enskede-Årsta hembygdsförening, berättar om sin mammas somrar i kolonistugan på 20– och 30-talet.

– Stugan var på 24 kvadratmeter och tomten på cirka 300, så det var ganska mycket plats för nöje och odling. Barnen lekte fritt och mamma fick vänner för livet här. De hade många kaffekalas och syjuntor. Mamma träffade min pappa på dansbanan här, berättar Kerstin Rehnman.

Svedmyra kolonistugeområde på 1920-talet. Här syns familjen Magnusson, mamma Greta, pappa Carl-Emil och dottern Astrid som hade stuga där.

Privat.

Syjunta i Svedmyra kolonistugeområdet på 1920-talet.

Privat.