Insatser för att stötta föräldrar når oftast bara mammor. Därför anordnade "Svenska med baby" och organisationen "Män" för två år sedan pappaträffar runt om i Stockholm. I Skärholmen har träffarna tidigare varit på biblioteket. I år, när det renoveras, har träffarna i stället ägt rum på Folk Skärholmen.

Träffarna riktar sig till nyanlända, utlandsfödda och pappor födda i Sverige, som har barn upp till fem år.

– Sist vi tittade var det strax över tusen deltagartillfällen bland pappor från 75 olika länder, säger Tove Sernrot, verksamhetsutvecklare.

Syftet är att utbyta erfarenheter, stötta varandra och motverka segrationen.

– Innan vi införde renodlade pappaträffar så var det 90 procent mammor som deltog. Framför allt om man tittar på den primära målgruppen, alltså nyanlända utrikesfödda, så var det jättemycket mammor.

Hon menar att skillnaden mellan hur mycket föräldrarledighet man tar ut är stor mellan könen – och skiljer sig ännu mer om man tittar på socioekonomiskt utsatta områden.

"Stor chans för mig"

Sayed Mohammadi Jalil flyttade till Sverige från Afghanistan 2018. Då bodde han i en tillfällig bostad med andra nyanlända och upplevde en stark segration, särskilt bland pappor.

– Man träffade bara de som kom från samma land. Afghaner hade sitt umgänge och araber hade sitt. Om det fortsätter så blir vi aldrig en del av det svenska samhället. Det var jättejobbigt för mig.

Att våga börja prata svenska är viktigt för att komma in i samhället men ofta är det ett stort steg, menar han.

– För mig och många andra var SFI en plats där vi lärde oss grammatik, inte så mycket att våga börja prata. 

Men när han fick nys om verksamheten "Svenska med baby" förändrades allt. Där fanns pappor med olika bakgrund som saknade precis det han gjorde – att umgås och prata.

Här står Sayed Mohammadi Jalil med dottern Sara och sonen Masoud och informerar om pappaträffarna.

Här står Sayed Mohammadi Jalil med dottern Sara och sonen Masoud och informerar om pappaträffarna.

Privat

I dag är Sayed Mohammadi Jalil samordnare för pappaträffarna.

– Det betyder jättemycket för mig. Det var en stor chans att expandera mitt sociala nätverk och för min son och dotter var det en jättebra möjlighet att leka med andra barn.

Pappaledighet ett okänt begrepp

I stora delar av världen finns inget som heter ”pappaledighet”, utan det är mammans roll att ta hand om barnen och hemmet. För många nyanlända pappor är det därför ofta något nytt och behovet av samtal är därför stort, enligt Sayed Mohammadi Jalil.

Tove Sernrot instämmer.

– Vi har pappor som verkligen ser förutsättningar när de kommer till Sverige att leva mer jämställt, att dela mer på omvårdnaden, att vara närvarande i barnens liv men som inte har manliga förebilder med den typen av normer och värderingar.

För barnen är det också roligt att få göra något med sin förälder.

– Ibland går vi på teater eller besöker en simhall. Men det kan också vara att man gör hand- och fotavtryck med barnen, babymassage eller bara pyssel, säger Tove Sernrot.

Nu är träffarna slut för den här terminen men nästa år är de tillbaka i Skärholmen igen.

Tove Sernrot, verksamhetsutvecklare, menar att pappaträffarna även gynnar mammor. "Ju större omvårdnad papporna tar av barnet, desto större förutsättningar har förstås mammorna till egen utveckling" säger hon.

Tove Sernrot, verksamhetsutvecklare, menar att pappaträffarna även gynnar mammor. "Ju större omvårdnad papporna tar av barnet, desto större förutsättningar har förstås mammorna till egen utveckling" säger hon.

Svenska med baby