Tidens tand har naggat ordentligt på husen på Wiboms väg: rasrisk från fasaden, risiga balkonger med rostiga räcken.

Till sådant som inte syns hör PCB och asbest i fogar och fönster som läcker värme.

Men de åtta miljonprogramshusen i Huvudsta får nu sitt livs lyft. Renoveringstiden är beräknad till fem år, kostnaden till 330 miljoner kronor.

– Först var tanken att bara renovera fönstren. Men när konsulterna varit här och tittat sa de "fasaden då? Och balkongerna?". Omfattningen, att det skulle krävas en totalrenovering, var en chock. Men vi insåg att fasadernas livslängd på 50 år var uppnådd och att vi skulle spara ganska många miljoner på att göra allt på samma gång, säger Tad Gruber, ordförande i bostadsrättsföreningen Bofinken.

Maria Nordin och Tad Gruber sitter i styrelsen för brf Bofinken. Det mastodontprojekt som renoveringen innebär väntas kosta föreningen 330 miljoner kronor. Avgiften för de boende har höjts successivt under några år för att undvika en alltför drastisk höjning när projektet är klart.

Stefan Källstigen

Brunt á la 60-tal

Han blickar upp mot ett av två punkthus som är klara och ommålade – i mörkbrunt. Kommunens krav var att husen som målades ljusa på 80-talet, återställdes i originalfärgen från 60-talet.

– En del boende säger att det känns lite mörkt. Men jag tycker det blev snygga kontraster till den ljusa putsen och träräckena, säger Tad.

Före...

Stefan Källstigen

... och efter. Ett krav från kommunen var att återställa husen, som räknas ha kulturhistoriskt värde, i 60-talslook.

Stefan Källstigen

Att det är 2023 och inte 1967 går dock inte att missa. "Mattpiskbalkongen" högst upp är omgjord till penthouse med en utsikt många bara kan drömma om.

Byggdes för familjer

Wiboms väg byggdes under de så kallade rekordåren. Totalt byggdes en miljon bostäder (därav begreppet miljonprogrammet) på tio år, varav flera tusen i Solna – i södra Huvudsta, Hagalund, Kungshamra och på Västra vägen.

Maria Nordin flyttade till Wiboms väg när det var sprillans nytt.

– Området var byggt för barnfamiljer och husmödrar, med lekstuga bredvid tvättstugan, hobbyrum och lekplatser. Vi ungar lekte röda vita rosen mellan husen, mammorna ropade från fönstren när det var dags att komma in. Det var idylliskt.

Att hon bor kvar än i dag har dock inte med nostalgi att göra.

– Läget är fantastiskt. Och bostäderna bra planerade. Husen är gedigna, även om de håller på att förfalla, säger hon.

Stora renoveringsbehov

Det är kåkarna på Wiboms väg inte ensamma om.

De senaste åren har experter börjat larma om miljonprogrammet som "en tickande bomb" på grund av stora in- och utvändiga renoveringsbehov.

K-märkta studentbostäder i Kungshamra från 1965. Husen byggdes av fabrikstillverkade betongelement som var vanliga inom miljonprogrammet. Glada färger skulle ge en livfull kontrast till den grå betongen.

Husen på Jungfrudansen från tidigt 70-tal tillhör ”det bästa som byggdes i Solna under de så kallade rekordåren och de har ett högt kulturhistoriskt värde” enligt Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Wikimedia commons

Byggföretaget NCC uppskattar att halva miljonprogrammet måste förnyas på grund av tekniska brister, fukt och nya krav på tillgänglighet och klimat. "Åtgärder måste vidtas – annars blir det ännu dyrare", varnar NCC.

Fler renoveringar väntar

Så hur mår Solnas miljonprogram?

– Egentligen ganska bra. Men husen är 50 år gamla. Det innebär att många tekniska system och i vissa fall fasader behöver ses över. Sådana ärenden börjar komma in, säger byggnadsnämndens ordförande Martin Eliasson (S).

Han är positiv till projektet Wiboms väg.

– Att en BRF tar på sig ett sådant jätteprojekt är imponerande. Det är inte gratis, och såklart förenat med stök för de boende.

Omöjliga krav

På Wiboms väg blev resan mot renoveringen just stökig. En kritisk klick boende drev den till domstol vilket kostade både miljoner och år.

Processen med kommunen var inte heller friktionsfri. Kravet på att återskapa husen var i flera fall oförenligt med dagens byggregler, berättar Tad Gruber.

Efter ett halvår av möten landade det i en byggteknisk kompromiss.

Kreativa lösningar

Många hus i miljonprogrammet, som Blåkulla i Hagalund, är liksom Wiboms väg kulturklassade.

Det kommer att ställa krav på kreativa lösningar, menar Martin Eliasson.

– Både vi politiker och kommunens tjänstemän lär oss mer och mer. Wiboms väg är ett exempel på en bra lösning som vi tar med oss. Man måste anpassa sig till dagens byggnormer, inte bara hänvisa till kulturvärden.