– Vill du prata med jo...? frågar mamman Hanna Olofsson.

Svaret kommer innan hon hinner avsluta "journalisterna".

– NÄÄ! säger dottern Siri, 4, bestämt.

Hennes fokus är i stället på de svarta hinkarna som hon ställt upp några meter framför sig och den oranga ärtpåsen hon håller i ena handen. Plötsligt huttar hon den och med en duns går den i en av hinkarna. Både hon och pedagogen Cathrine Hogstedt jublar och applåderar. Snart är Siri framme vid hinkarna igen. Hon plockar bestämt upp sin ärtpåse och tjoar: igen!

Så har det sett ut hela förmiddagen för familjen Olofsson denna tisdag. De är på förskolan Tranan i Alby där man startat en "öppen verksamhet". Enklast kan det beskrivas som ett öppet hus där barn och föräldrar kan få testa på att ha sina barn i förskolan en gång i veckan under tre timmar.

"Igen!" tjoar Siri, 4, efter att hon kastat iväg sin årtpåse. Pedagogen Cathrine Hogstedt hejar glatt på.

Angie Gray

Här kan barnen bekanta sig med miljön, leka med leksakerna, rita och träffa andra barn. Föräldrarna är så klart också välkomna att göra samma saker, men de kan också ställa frågor till personalen och rektor på plats om förskolan och verksamheten. Förhoppningen är att fler barn skrivs in i förskolans verksamheter, menar rektorn Kristin Sparrfeldt.

– Här kan vi visa vad förskolan är och hur vi arbetar, som vilken mat som serveras och hur vi som jobbar här är. Det handlar om att möta den oro som kan finnas hos de föräldrar som kanske tvekar inför att skriva in sina barn i förskolan. Målet är ju att fler ska vilja göra det, säger hon.

Varför är det viktigt att ha sina barn i förskolan?

– Här blir de en del av ett sammanhang och det sociala samspelet. Sen är det en förberedelse inför skolan där det råder skolplikt och vi tror att barnen kan lära på vägen till skolan. Men också för språkutvecklingens skull.

Kristin Sparrfeldt vill visa vad förskolan är, främst för de föräldrar som tvekar inför att skriva in sina barn. Det är målet med den öppna verksamheten som nu finns på förskolan Tranan, berättar hon.

Angie Gray

Hårt arbete bakom

Vid fjolårets mätning gick 86,4 procent av alla Botkyrkas 1–5-åringar i förskola. En rejäl ökning jämfört med året innan när 79,6 procent av barnen var inskrivna på förskolan. Det var då en av de lägsta andelarna i hela landet. I dag ligger man en bra bit över rikssnittet.

En förklaring till förbättringen är att kommunen sedan några år tillbaka har arbetat brett med att uppmuntra föräldrar att skriva in sina barn på förskolan. Oavsett om det sker i möte med barnavårdscentralen (BVC), socialförvaltningen, medborgarkontoren, grundskolan eller förskolan.

Men inskrivningsgraden skiljer sig stort mellan kommundelarna.

Den information som kommunen får till sig av bland andra BVC kan det bero på flera olika faktorer.

– Många är osäkra på vad förskola är. En del tycker att det kostar för mycket och andra tycker att det är krångligt att söka plats. Då avstår flera, säger Sara Dahl, verksamhetschef för förskolan i Botkyrka kommun.

Hur hanterar ni det?

– Genom att vi regelbundet utvärderar processen för hur man söker förskoleplats och försöker ge en placering så snart vi kan samtidigt som vi i den utsträckning vi kan bemöter vårdnadshavares önskemål om förskola. Men också genom det klassiska som kampanjer, information, öppna hus för att sprida information.

Större chans att klara svenskamålen

En som nappat på förskolan är Rahanatou Ibrahima och hennes barn. Just den här dagen är hon på den öppna verksamheten med dottern Gina, åtta månader. Det här är tredje besöket sedan starten. Hennes treåriga son går på den ordinarie verksamheten på Tranans förskola.

Rahanatou Ibrahima är på förskolan Tranan med sin dotter Gina, åtta månader. Än så länge är Gina lite för liten för att skrivas in på förskola, men det tänker Rahanatou göra så fort Gina har åldern inne. Förhoppningsvis hamnar hon på samma förskola som hennes två år äldre storebror.

Angie Gray

– Han trivs bra. Det hjälper barnen att lära känna andra barn och vuxna innan de börjar förskoleklass, säger Rahanatou Ibrahima.

Så fort Gina är gammal nog tänker Rahanatou Ibrahima skriver in henne på förskolan. Förhoppningsvis också på Tranan.

Rahanatous barn har större chans att klara svenskamålen när de börjar grundskolan och senare ska ta studenten än de som börjar förskolan senare, menar Sara Dahl. Målbilden inom hela skolväsendet i Botkyrka kommun är att alla barn ska ta studenten.

– Sen vet vi att alla inte gör det av olika anledningar, men det är något vi strävar efter. Då tänker vi att förskolan är den första delen i den resan, både när det gäller barnens språkutveckling men också den sociala förmågan, säger hon.

Samtidigt flaggar grundskolan om att nästan var fjärde elev i förskoleklass riskerar att inte klara målen i svenska i första klass.

Skulle man behöva skriva in barn tidigare?

– Att duschas i svenska språket från tidig ålder har stor betydelse för ett barns förutsättningar att sedan lyckas i skolan. Barn växer upp under olika förhållanden och förskolan är en viktig del i att ge barn möjligheter att utveckla sitt språk, säger Sara Dahl.

I takt med att kommunen arbetat riktat mot att öka inskrivningsgraden i förskolan har man upptäckt att frånvaron är hög. Det jobbar man också mot nu.

– Jag tror vi kommer märka skillnad inom de närmsta fem åren, främst kunskapsmässigt. Det är egentligen därför vi gör de här insatserna, för att vi vill se att barnen lyckas, säger hon.

Kan utökas

Projektet på Tranans förskola är ett pilotprojekt som pågår under hela våren. Därefter ska den utvärderas för att se om fler barn skrivs in förskolan.

Men redan nu ser man flera fördelar med projektet.

– Om det är en verksamhet som minskar glappet mellan att vårdnadshavare skriver in och inte skriver in så tycker jag att det kan utökas, säger rektorn Kristin Sparrfeldt.

Lunchvagnen rullar in med salladsbuffé, bröd, mjölk och spagetti med köttfärssås. Alvar och Siri Olofsson hugger in med stor entusiasm.

Angie Gray

Hon får medhåll av politiken.

– Beroende på hur det faller ut så kan det vara väldigt vettigt att prova det här i andra kommundelar med liknande inskrivningsgrad, säger Willy Viitala (M), ordförande i utbildningsnämnden.