Mitt på den stora innergården vid Alströmergatan står en pampig fontän. Den är placerad i ett av Stockholms få storgårdskvarter.

När husen byggdes i slutet av 20-talet var de Skandinaviens största bostadshus och Karin Boye bodde här.

Några meter från fontänen ligger byggnaden där de som i dag bor i föreningen kan sortera sina sopor.

Malin Wennberg, hållbarhetsansvarig i brf Färjan på Alströmergatan drar ut ett av sex kärl för matavfall från återvinningsrummet som ska fräschas upp.

Malin Wennberg, hållbarhetsansvarig i brf Färjan på Alströmergatan drar ut ett av sex kärl för matavfall från återvinningsrummet som ska fräschas upp.

Pekka Pääkkö

Här inne ska man göra det trevligare att slänga soporna, säger Malin Wennberg som är hållbarhetsansvarig i brf Färjans styrelse. Golvet ska göras om och väggarna ska målas.

– Men redan nu har vi satt in ny ventilation för att få bort lukten.

– Och här står matavfallskärlen! säger Malin och rullar ut ett av de bruna kärlen.

Vänja sig

Redan i mars 2021 kunde de som bor i kvarteret Färjan sortera ut och slänga sitt matavfall i sådana kärl. Sedan 1 januari måste i princip alla fastighetsägare i Stockholm se till att boende kan sortera ut sitt matavfall.

Malin Wennberg är doktorand på Stockholms universitet och forskar i hållbarhet inom mode och konsumtion. Steget till hållbarhetsansvarig är därmed kort och hon är så klart med i föreningens hållbarhetsutskott.

– Eftersom jag jobbar med frågorna visste jag att det skulle komma nya regleringar. Jag tänkte att vi måste göra det här och det ganska snabbt eftersom det tar tid att vänja sig.

Ska utöka hela tiden

490 lägenheter finns i föreningen, så det är många som ska sortera ut och slänga matrester.

– Vi började med fyra kärl och planen är att vi ska utöka hela tiden, säger Malin.

Pekpinne. Det här ska du slänga i matåtervinningen.

Pekpinne. Det här ska du slänga i matåtervinningen.

Pekka Pääkkö

Styrelsen kan inte tvinga någon att återvinna.

– Men vi började med en massiv informationskampanj och sprang upp och ner och delade ut broschyrer.

Och från att ha börjat med fyra kärl är man nu uppe i sex stycken.

– Efter ett tag började jag märka att de blev fulla och då beställde vi två till. Då utökade vi även hämtningarna till två gånger i veckan.

Bra respons

Responsen från de boende har varit bra. En liten utmaningen har dock varit att få plats med ytterligare en sorteringsdel som måste in i de små originalköken.

– Det finns inte jättemycket plats att sortera på under diskhon. Det blir mer att samla, men folk bryr sig om hållbarhetsfrågor.

Malin Wennberg uppmanar alla brf:er att nu sätta i gång så snabbt som möjligt.

– Det är jättebra att det blir obligatoriskt. Det är gratis för bostadsrätter och man får hjälp. Det är inget stort steg för en förening och det går även om man inte har en hållbarhetsgrupp.

Ingmar Lönngren, ordförande i BRF Cepheus i Gamla stan, visar ett exempel på platsbristen i kvarteret han bor i.

Ingmar Lönngren, ordförande i BRF Cepheus i Gamla stan, visar ett exempel på platsbristen i kvarteret han bor i.

Pekka Pääkkö

Inte mycket utrymme

För vissa är det däremot större utmaningar än för andra.

Ingmar Lönngren, ordförande i en bostadsrättsförening Gamla stan, öppnar en liten dörr ovanför trappen ner till källaren. Här finns en soptunna som med nöd och näppe får plats i det lilla utrymmet.

– Det här illustrerar väl utmaningarna med sophanteringen i Gamla stan, säger han.

Eget soprum

Föreningen omfattar 62 lägenheter fördelade på tio trapphus som omgärdar en gård strax intill Stortorget.

Eftersom fastigheterna inte kunnat byggas om för enklare sophämtning har de i stället fått betala mer, och varje trapphus har här ett eget soprum.

– Varje trappsteg och tröskel innebär en extra kostnad vid sophämtningen. Det blir en hel del påslag.

Ingmar Lönngren vid ett av de större soputrymmena i föreningen.

Ingmar Lönngren vid ett av de större soputrymmena i föreningen.

Pekka Pääkkö

När det nu blir krav att ta hand om matavfallet ska ett soprum byggas där allt avfall hamnar. Det har Ingmar Lönngren försökt få till i fem års tid, men det har funnits lite motstånd. Grannar tycker det är bra som det är, med soprummen nära.

– Avfall är en resurs, självklart ska vi återvinna. Det är bra att det nu blir tvingande.

Planen är att ta ett utrymme som i dag används för cykelparkering i anspråk.

– Matavfall är tungt och måste rullas ut på hjul. Alla våra soprum har trösklar. Vi får göra en rockad, säga upp cykelplatserna och bygga ett nytt soprum.

Enda lösningen

Det är enda lösningen Ingmar Lönngren ser. De får inte gräva ner sophantering i historiska gården och det finns inte andra utrymmen i överflöd.

Att bygga om innebär en kostnad, men ett upphämtningsställe i stället för tio betyder att sophanteringen blir billigare.

Föreningen har sökt dispens för att få tid att bygga om. Förhoppningen är att allt ska stå klart under året.