Järvafältet är ett av Stockholms bäst bevarade fornlämningsområden, med uråldriga gravfält, runstenar från vikingatiden och en lång historia att berätta.

Den som brukar röra sig i krokarna vet nog dessutom att flera gamla gårdar och hus finns vid olika delar av det stora grönområdet.

Kista gård, Husby gård, Akalla by, Granby gård, Ärvinge gård, Hästa gård och Eggeby gård inkluderar alla byggnader som uppförts under 1600–, 1700– eller 1800–tal, och som står på mark med anor än längre tillbaka.

Inne i Eggeby gård, vars huvudbyggnad uppfördes på 1800–talet.

Stefan Källstigen

– Här precis intill oss finns två gravfält som är mellan 1000-1500 år gamla. Det är en gammal kulturbygd, människor har bott här i 2000 eller 3000 år ungefär, berättar Jocke Arfvidsson och blickar ut genom fönstret från sitt stammisbord inne på Eggeby gårds kafé, några hundra meters promenad ut på fältet från Tensta.

Jocke Arfvidsson har bott i Akalla i drygt 40 år, och började tidigt efter flytten dit intressera sig för områdets historia, i vilken man nu minst sagt skulle kunna kalla honom expert.

Han har skrivit mängder av skrifter om dåtidens Järva, och är aktiv inom både Norra Järva hembygdsförening och Spånga hembygdsgille.

– Under bronsåldern var områdena här ikring skärgårdslandskap. Sedan, efter många, många år när vattnet sjunkit undan, var det en bra plats för jordbruk och fick så vara under en mycket lång tid, berättar han.

Eggeby gård.

Stefan Källstigen

Övningsfält gav namn

Ändå fram till 1905 fick fältet brukas helt ostört av bönderna. Då var det oroliga tider i världen, och staten behövde någonstans att rusta försvaret inför ett eventuellt krig.

– Då köpte man alla gårdarna och inrättade ett militärt övningsfält som till slut kom att kallas för Järvafältet, eftersom dess bas var vid det som kallades Järvagårdarna, ungefär där Järva krog är i dag, berättar Jocke Arfvidsson.

Under den militära eran fortsatte dock jordbruket på sidan av. Bönderna som sålt sina gårdar kunde om de ville stanna kvar som arrendatorer under Kronan, staten, och fortsätta bruka marken, men under lite andra omständigheter.

– Ja för här kunde ju helt plötsligt en stor militärtrupp rida fram i full fart, så man kunde ju inte använda jorden fritt på samma sätt längre direkt, säger Jocke Arfvidsson.

Övningsfält. Under pågående världskrig ute i Europa över landstormssoldater i Stockholm sig på skytte. Platsen är troligen Hägerstalunds ägor, i dagens Rinkeby-Kista. Året är 1915.

Stockholms stadsmuseum 1915/Okänd

Han reser sig från sin plats och går upp till byggnadens övervåning.

Här var en officersförläggning när det begav sig, berättar han. Bondefamiljen som arrenderade Eggeby gård var då tvungna att erbjuda mat och husrum till soldaterna när det behövdes.

Han går in i det som en gång var ett kök och öppnar dörren in till ett skafferi. På insidan står olika, korta texter nedklottrade. Här finns meddelanden daterade från 1945, 1947, 1956 och 1963.

– Det var väl någon soldattradition, det var väl deras sätt att lämna något slags avtryck.

Soldatklotter. Den 2 februari 1956 skrev 214 Blomgren på insidan av en dörr till ett skafferi i officerköket. "43 pinnar muck. Låg i detta kök".

Stefan Källstigen

Jocke Arfvidsson visar soldatklotter i det gamla officerköket i Eggeby gård.

Stefan Källstigen

Miljonprogrammet kom

Att militären så länge fanns på Järvafältet är en stor anledning till att så många fynd kunnat göras och att mycket är så pass välbevarat i dag.

– Militären konserverade Järvafältet, kan man säga. Annars hade det förmodligen vuxit fram villasamhällen här, som på så många andra ställen, i Spånga och så. Nu fick det förbli orört väldigt länge vilket gör det unikt, säger Jocke Arfvidsson.

På 60- och 70-talet förändrades det dock en del. Det var bostadsbrist i Sverige, och 1965 klubbades ett beslut i riksdagen: En miljon bostäder skulle byggas på tio år – miljonprogrammet inrättades.

Känner du igen dig? Flygbild över Järvafältet 1972. Kista gård gravfält 164 på gårdens mark samt Gravfält 157 mot Ärvinge Gård och Rinkeby.

Stockholms stadsmuseum/Lennart af Petersens (1913-2004).

Området kring Järvafältet passade bra för nybygge, det var ju i princip orört och låg nära stan. Rinkeby och Tensta var först ut.

Här ringlade sig Enköpningsvägen fram och utefter den låg ett 25-tal villor som var byggda i slutet av 1800-talet, men annars var det jordbruk. Nu påbörjades dock ett stort bygge.

– När man planerade och byggde det vi i dag kallar Rinkeby och Tensta rev man i princip allt som fanns där. Det är rätt sorgligt. Tensta gård, som givit namn till Tensta och som i en skrift beskrivits som en av de finaste gårdarna i Sverige, revs totalt. Rinkeby gård och Hjulsta gård också.

När man några år senare byggde på andra sidan fältet, vid Husby och Kista, gjorde man på ett annat sätt.

– Då hade man lärt sig av sina misstag. Här behöll man de gamla gårdarna och lät Järvafältet och grönområdena växa in långsamt i bebyggelsen. Man kan se det i dag, vid Rinkeby och Tensta är det mer som en vägg av motorväg och hus direkt vid gränsen till Järvafältet.

Akalla by. Storgårdens manbyggnad från slutet av 1600-talet. Bild tagen 1963.

Stockholms stadsmuseum/Henrik Ahnlund (f. 1930), bild tagen 1963.

Husby anor från vikingatiden

Vi vandrar vidare över fältet, från Eggeby gård till Husby gård, som också har en speciell historia.

– Det finns ungefär 70 olika så kallade husabyar i Sverige i olika varianter, nästan alla i Mäldardalen. Det var kungens gårdar, där hade han hus i slutet av vikingatiden och början av medeltiden, enligt gamla historiker.

Gårdarna skulle försörja kungamakten. Enligt historierna fanns fogdar som drev in skatter av bönderna som brukade marken, berättar Jocke Arfvidsson.

– Han hade själv inget slott någonstans i Svealand just då utan reste runt på alla de här gårdarna. Om kungarna besökte alla 70 är dock tveksamt.

Jocke Arfvidsson är verksam i Norra Järva Hembygdsförening och har skrivit flera skrifter om Järvafältets historia. Här vid Husby gård.

Stefan Källstigen

Systemet försvann någon gång i början av medeltiden.

I början av 1800-talet sålde bonden på Akalla och bonden på Granby delar av sin mark. Så bildades en ny gård, som då fick namnet Husby.

– Och då frågar man sig – varifrån kommer namnet Husby? Det måste ha funnits en tradition av att ha varit en gammal husaby på platsen. Så det är ytterligare en plats med väldigt, väldigt gamla anor, säger Jocke Arfvidsson.