Byggplanerna på Hasselbacken har varit en följetong sedan de presenterades 2021.

Två gånger har länsstyrelsen satt ner foten, och lika många gånger har förslaget omarbetats. Men tidigare i år gav myndigheten sin välsignelse till planerna och härom veckan godkände stadsbyggnadsnämnden den nya detaljplanen.

Nu kan det bli tredje gången gillt.

– Det är ett väl avvägt förslag och vi har beaktat många av de synpunkter som kom in förra gången, säger Christina Hambäck, vd på fastighetsägaren Qarlbo Property.

Nya Gubbhyllan har flyttats ännu längre till höger för att inte störa Bellmanseken.

Lundgaard & Tranberg Arkitekter

Mitt i har tidigare berättat hur verksamhetsutövarna på Hasselbacken vill "städa bort konferensdammet" och göra den anrika festplatsen till ett besöksmål för det 21:a århundradet. En annan del av visionen är att Hasselbacken ska bli ett ställe som lever även på vintern.

– Dagens besökare märker att Djurgården är något av en säsongsdestination, det är ganska tomt på vintrarna. Med en ny detaljplan får vi en chans att verkligen förvalta platsen på ett sätt som återskapar några av Djurgårdens historiska restaurang- och hotellmiljöer och gör det till en plats där stockholmare kan trivas och träffas året runt, säger Christina Hambäck.

Christina Hambäck, vd på Qarlbo Properties som äger Hasselbacken.

Pressbild

De senaste åren har de två första varianterna av byggplanerna på Hasselbacken mött bitvis hård kritik från flera remissinstanser. Från politiken har det dock, med undantag från Sverigedemokraterna, rått enighet kring planerna.

"Gigantiska pillerburkar"

Nu tar Kristdemokraterna bladet från munnen.

– De här byggnaderna ser ut som två gigantiska pillerburkar, de skulle skada, säger Nike Örbrink, gruppledare för KD i kommunfullmäktige.

Hittills har fastighetsägaren och myndigheterna förhandlat och kompromissat om saker som storlek, höjd och placering av byggnaderna.

Nike Örbrink kritiserar även själva stilen. I stället borde man ta utgångspunkt i det sena 1800-talet, menar KD.

– Det står svart på vitt i förslaget att byggnaderna kontrasterar mot den klassicistiska huvudbyggnaden. Jag föredrar det motsatta – anpassning och harmonisering.

Nike Örbrink (KD).

Pressbild, Kristdemokraterna

Hon drar även en parallell till den omdebatterade tillbyggnaden på Liljevalchs.

– Där handlade kritiken just om formen. Hysterin med att bygga modernistiskt i känsliga miljöer måste få ett slut i Stockholm. Det finns ännu möjlighet för styret att ändra sig och slippa långa domstolsprocesser.

Hasselbacken har förändrats många gånger genom åren, och huvudbyggnaden är från 1923. Varför använder ni sent 1800-tal som estetisk referens?

– Man behöver inte ta fasta på ett enskilt byggår, det handlar om att vara varsam mot den här miljön.

Hasselbacken på Djurgården. Fotot är taget 1865-1872.

Johannes Jaeger/Stockholms stadsmuseum

Jan Valeskog (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, är skeptisk till KD:s kritik.

– Utspelet från Kristdemokraterna är svårt att ta seriöst då partiet så sent som i juni 2022 ställde sig bakom det ursprungliga förslaget med samma arkitektur. Det som har skett i det reviderade förslaget är att tillbyggnaderna har minskat, flyttats och bättre anpassats till platsen.

Är du nöjd med det reviderade förslaget, och hur det har omarbetats?

– Det omarbetade förslaget är bättre anpassat till omgivningen och kommer att stärka Djurgården som plats för såväl nöje och rekreation. Samtidigt visar förslaget att det är möjligt att förena god arkitektur med en värdefull natur- och kulturmiljö, säger Jan Valeskog.

"Handlar om tycke och smak"

Christina Hambäck tar kritiken med ro och hänvisar till den demokratiska processen.

– Vi välkomnar åsikter från alla håll. En del handlar om tycke och smak – några gillar runda hus, några gillar fyrkantiga. Vi har valt en arkitekt som vi tror på och känner stöd från stadsbyggnadskontoret.

Nästa steg i processen är att detaljplanen ska antas i kommunfullmäktige.