Inkomsterna i Stockholm ökar snabbast i de rikaste stadsdelarna. Samtidigt koncentreras invånare födda utanför Europa till områdena med lägst inkomster. Den etniska och den socioekonomiska segregationen går hand i hand.
– En sådan situation är ett säkert recept för att motverka social sammanhållning i en stad, säger statsvetaren Per Strömblad, som forskar kring bostadssegregation och värderingar.
Han deltar tillsammans med en stor grupp andra samhällsvetare i ett sexårigt forskningsprojekt för att kartlägga hur segregationen påverkar den sociala sammanhållningen i Sverige.
Glider isär
– Vi har länge kunnat analysera segregationen i siffror. Nu håller vi på att ta reda på hur människors världsbild och politiska åsikter påverkas, säger Karen Haandrikman, docent i kulturgeografi.
Frågan som forskargruppen jobbar med är om utvecklingen leder till ett samhälle som i allt högre grad glider isär i fråga om attityder, värderingar och livsstil.
Risken är att solidariteten mellan olika grupper urholkas, som professorn i kulturgeografi Bo Malmberg uttrycker det.
– Vi har ännu inga resultat. Men vi har just fått in en stor mängd intervjusvar som vi nu ska analysera, säger Karen Haandrikman.
Fatima Abdulkadir, Sundbyberg
– Ja, det tycker jag. Samhället är väldigt segregerat nu, vilket kan göra det svårare för människor att få jobb på grund av fördomar. Vad som behövs är mer teamwork. Och vi kan jobba för att bli mer lika varandra, så länge det sker med respekt och religionsfrihet.
Susann Rahmqvist, Solna
– Nej, jag har inte den känslan, att den sociala splittringen skulle öka. Det beror nog på att jag själv är ganska social och försöker finnas till för andra. Då får man mycket tillbaka. Men det är klart det finns ett problem med ”utanför” och ”innanför” som är svårare att göra något åt.
Mikhail Selivanov, Solna
– Det är nog inte sämre än i Ryssland där jag kommer ifrån. Men jag håller med om att det finns en viss splittring inom politiken som vi såg i dramat kring regeringsbildningen. Jag tycker att politikerna borde föregå med gott exempel och visa hur man kan förhandla och samexistera.
Mohsen Moradi, Sundbyberg
– Jag tycker inte Sverige är särskilt splittrat. När det händer något, som med coronakrisen, då hjälps man åt. Visst finns det segregation och det har blivit mer vapen sedan 1990-talet. Men Sverige är starkare. Det finns en mänsklighet som fungerar.
Birgit Paulsson, Sundbyberg
– För mig är Sverige ganska sammanhållet och jag har det bra här där jag bor. Men jag kan oroa mig för skjutningarna. Och för att skolan inte ger barnen jämlika förutsättningar. Jag tror att man måste börja tidigt, satsa på att ha bättre förskolor, skolor och bra fritidspersonal. Det är jätteviktigt.
Roya Abbasineshad, Solna
– Samhället har blivit mycket oroligare, genom att man tagit emot många invandrare utan att kunna ta hand om alla. Man behöver ha lite hårdare tag mot kriminalitet. Och det är viktigt att alla lär sig språket för att komma in i samhället. Om föräldrarna inte blir inskolade, då blir inte barnen det heller.
"Det som är tydligt på senare år är att gängkriminaliteten förgrovats och skjutningar och mord ökat väsentligt. Och att det skapar en stark känsla av minskad social sammanhållning", svarar socialborgarrådet Jan Jönsson (L).
"Mest oroas jag av hur barn och unga upplever sina livschanser", skriver Karin Ernlund (C).
Erik Slottner (KD) befarar sämre tillit mellan människor, färre gemensamma normer och värderingar och en ökad vi- och dom-kultur. "Det är grogrunder för motsättningar som kan vara väldigt farliga".
Ekonomiska klyftor
Partierna till vänster oroas framförallt av de växande ekonomiska klyftorna och segregationen i skolan, som de menar försämrar sammanhållningen och tilliten. "Det skapar i sig ett otryggare samhälle", menar Karin Wanngård (S).
"Tyvärr driver en del partier en politik som leder till större klassklyftor och ojämlikhet vilket inte är bra för sammanhållningen, skriver Clara Lindblom (V).
Lisa Palm (Fi) tycker sig samtidigt se tecken på ett ökat engagemang för att stärka sammanhållningen, exempelvis uppslutningen efter dödsskjutningen av rapartisten Einár där många valde att nattvandra i Järva.
Positivt trendbrott
Även Jan Jönsson (L) lyfter fram positiva trendbrott: "Vi har senaste åren sett bättre skolresultat i exempelvis Järva. Fler från utsatta områden går vidare till högskola och tar också anställning i kvalificerade tjänster inom både ptivat och kommunal sektor", skriver han.
Moderaterna är det parti som ser minst skäl till oro: arbetslösheten ligger på en jämn nivå och antalet hushåll som behöver försörjningsstöd har minskat, framhåller Anna König Jerlmyr (M).
"Vi har en stark tro på individen. Sammanhållning är bra, men det innebär inte att man per definition måste vara lika, tänka lika eller hålla ihop för sakens skull. Tvärtom är det i slutändan upp till var och en av oss", skriver hon.
Stabilt över tid
Även Daniel Helldén (MP) manar till besinning: "Det finns inget som visar att den sociala sammanhållningen i Sverige eller Stockholm generellt har försämrats. Snarare är den relativt stabil över tid".
Sverigedemokraterna har avböjt att svara, men skriver på sin webbsida: "Sverige behöver idag mer än någonsin en politik för att bygga vår gemensamma identitet, för social tillit och för sammanhållning."
I kommande artiklar tittar vi närmare på partiernas förslag och lösningar.