I förra veckan träffade Mitt i Mamma-ambassadörerna på Söderhöjden som berättade om den utbredda rädslan som finns för socialtjänsten.

– Det finns en bild av att vi omhändertar barn och att det inte finns någon rättssäkerhet, säger Malin Rasmussen avdelningschef i Järfälla.

Hon påpekar att det är aldrig socialtjänsten som beslutar om ett omhändertagande. Det är domstolarna. Och i de allra flesta fall överklagas LVU-besluten vilket innebär att de flesta beslut prövas i flera rättsinstanser.

Bilden av socialtjänsten har aldrig varit särskilt positiv säger de, men den så kallade LVU-kampanken har gjort deras arbete än svårare.

– Det har helt klart skadat förtroendet för oss.

Lotta Erlandsson, avdelningschef på individ- och familjeomsorgen, säger att bilden av socialtjänsten är väldigt snäv.

Erik Lejdelin

Unga i kriminalitet

Missuppfattningarna kan få ödesdigra konsekvenser. Polisen i Järfälla slog i höstas larm om att unga personer i Järfälla dras in i kriminella nätverk – och det i allt snabbare takt. De underströk vikten av att föräldrar söker hjälp så fort de ser tecken på att ens barn är på väg in i kriminalitet.

– Rädslan för socialtjänsten leder till att barn inte får stöd i rätt tid. Att barn hamnar i gäng kan i många fall bero på att man inte vågat söka hjälp, säger Malin Rasmussen.

De möter ofta föräldrar som håller upp en fasad inför socialtjänsten.

–  Jag är övertygad om att de senare bryter ihop för att de tycker att det är så jobbigt, säger Ulrika Kannebäck Hagala, områdeschef för barn och unga.

Hon berättar att de försöker angripa rädslan på en gång. Som när familjer fått besök av polisen efter att grannarna ringt om bråk i bostaden.

– De kommer hit och tror att det värsta. Vi frågar om de är rädda för att vi ska omhänderta barnen. Det är sällan det första steget, istället försöker vi kartlägga vad som har hänt och tillsammans gör vi upp en plan för att det inte ska hända igen.

Snäv bild

Lotta Erlandsson, som är chef för individomsorgen, säger att bilden av socialtjänstens verksamhet är väldigt snäv. Att den ofta bara handlar om orosanmälningar och omhändertagande av barn.

– Vår verksamhet vilar säkert till 99 procent på en frivillig grund. Och även de allra flesta placeringar är frivilliga.

Hon säger att de informerar föräldrar för varje steg som tas och hur de resonerat inför sina beslut.

– Min uppfattning är ändå att många upplever att våra insatser, även placeringar, är för barnets bästa.

Många känner en stor rädsla inför socialtjänsten. Ett sätt att avdramatisera är att boka in möten i människors hem, snarare än på deras kontor.

Erik Lejdelin

Så skapas tillit

Men hur gör då socialtjänsten för att öka tilliten?

– Desinformation löser man inte med information, utan med relation, säger Mikael Skaghammar, enhetschef på preventionsenheten.

Ett konkret exempel som ökat förtroendet är genom deras utökade hembesöksprogram för nyblivna föräldrar i Kallhäll. Då följer föräldrastödjare med BVC-sköterskan under hembesöken och på så vis avdramatiseras mötet med socialtjänsten.

– Vi såg att 17 procent av dem vi varit hemma hos också sökt stöd hos socialtjänstens föräldrastödjare. Och det är en en högre siffra än snittet i kommunen.

Programmet har än så länge varit avgränsat i Kallhäll. För att sprida det i resten av kommunen behövs mer resurser och en ökad samverkan mellan kommunen och regionen.

– Det är en utmaning och en resursfråga, men det är ett preventivt förebyggande arbete som lönar sig på sikt.

Mikael Skaghammar, enhetschef på preventionsenheten i Järfälla kommun.

Privat